Marie Göranzon

Marie Göranzon

Marie Göranzon
Información personal
Nombre de nacimiento Britt-Marie Elisabeth Göranzon
Nacimiento 27 de octubre de 1942
Linköping, Suecia
Nacionalidad Sueca
Familia
Cónyuge Lars Amble (matr. 1963-1971)
Jan Malmsjö (matr. 1974)
Hijos 2
Educación
Educada en Escuela de Arte Dramático (1964-1967) Ver y modificar los datos en Wikidata
Información profesional
Ocupación Actriz y actriz de teatro Ver y modificar los datos en Wikidata
Años activa 1962–
Conocida por Margareta Oberg i Beck-serien.
Distinciones
[editar datos en Wikidata]

Britt-Marie Elisabeth Göranzon Malmsjö, nacido Göranzon, 27 de octubre de 1942 en Linköping es una actriz sueca.[1]​

Biografía

[editar]

Marie Göranzon es la hija del director de hotel Bengt Göranzon y María, nacido Sterner.[2]​ Ella fue entrenada en el Dramatens elevskola 1964-1967, y desde entonces ha pertenecido al conjunto del Dramaten. Entre sus más de cuarenta interpretaciones de papeles incluyen Eleonora en Strindbergs påsk, Nina en Tjechovs Måsen, el papel principal en La señorita Julia, Alicia en Dödsdansen de Strindberg y Mary Tyrone en Lång dags färd mot natt de O'Neill, que le dio el Premio O'Neill. Entre las producciones de televisión incluyen Spöksonaten de Strindberg, así como Löven i Vallombrosa de Lars Norén y Ett sorts Hades. Fuera de Dramaten, ha jugado, entre otros, en Scalateatern, Maxim y Vasan. En Vasan jugó en Albees ¿Quién tiene miedo de Virginia Woolf? de Edward Albee y Så enkel är kärleken de Lars Norén.

En 2003 Göranzon fue nominado al premio Guldbaggen en la categoría de mejor actriz de reparto por su rol en Alla älskar Alice (2002).

Göranzon participó en la quinta temporada de la programa Stjärnorna på Slottet, 2010 - 2011, una producción de la televisión sueca SVT.

Lena S Karlsson ha escrito el libro Scenens lust och magi (Spencer förlag, 2012), que está basado en conversaciones con Göranzon y su esposo Jan Malmsjö.[3]​

Junto con Stina Jofs, Göranzon han escrito la autobiografía Vrålstark & skiträdd (Nordstedts, 2017).[4]​

Premios y reconocimientos

[editar]

Privacidad

[editar]

Marie Göranzon es, desde 1974, casada con Jan Malmsjö y tienen el hijo Jonas Malmsjö. En la década de 1960, estuvo casada con Lars Amble, con quien tiene una hija, Lolo Amble.

Teatro

[editar]

Roles (incompleto)

[editar]
Año Rol Obra Director Teatro
1968 Moraklockan

Pims mamma

Varför är det så ont om Q?

Hans Alfredson

Lars-Erik Liedholm Dramaten
1969 Flickvännen Pojken i sängen

Vilgot Sjöman

Vilgot Sjöman Scalateatern[5]​
1970 Elaine Harper Arsenik och gamla spetsar

Joseph Kesselring

Hasse Ekman Scalateatern[6]​
1971 Signe Sol, vad vill du mig?

Birger Norman

Ingvar Kjellson Dramaten
1974 Ofelia Hamlet

Shakespeare

Dramaten
1975 Medverkande Staden spelar upp!

Carl Zetterström

Lars Amble Dramaten
1977 Liza Drozdova Onda andar

Fjodor Dostojevskij

Ernst Günther Dramaten
1979 Katija Kollontaj

Agneta Pleijel

Alf Sjöberg Dramaten
1983 Nina Måsen

Anton Tjechov

Dramaten
1984 En sommardag

Sławomir Mrożek

Gunnel Lindblom Dramaten
1988 Lena, modern Stillheten

Lars Norén

Christian Tomner
1990 Ingrid Sjögren Skvaller

Neil Simon

Lars Amble Maximteatern
1991 Press! Ett obehagligt stycke

Ben Elton

Lars Amble Vasateatern[7]​
1993 Alice Dödsdansen

August Strindberg

Lars Norén Dramaten
1995 Dubbeltrubbel

Marc Camoletti

Lars Amble Vasateatern[8]​
1996 Martha Vem är rädd för Virginia Woolf?

Edward Albee

Lars Norén Vasateatern
1997 Kate Keller Alla mina söner

Arthur Miller

Björn Melander Dramaten
Alma Så enkel är kärleken

Lars Norén

Christian Tomner Vasateatern[9]​
1998 Mary Tyrone Lång dags färd mot natt

Eugene O'Neill

Thorsten Flinck Dramaten
1999 fru Markurell Markurells i Wadköping

Hjalmar Bergman

Peter Dalle Dramaten
2000 Majvor Lysén-Axén Stulna juveler

Kristina Lugn

Hans Klinga Dramaten
2001 Mathilde Serpenoise Tillbaka till öknen

Bernard-Marie Koltès

Staffan Valdemar Holm Dramaten
2002 Anna Boston Marriage

David Mamet

Birgitta Englin Dramaten
2003 Viola Helvetet är minnet utan makt att förändra

Jonas Gardell

Jonas Gardell Dramaten
2005 Giselle Tryck stjärna

Bodil Malmsten

Christian Tomner Dramaten
2006 Fru Gunhild Borkman John Gabriel Borkman

Henrik Ibsen

Hilda Hellwig Dramaten
Röst – Ultra Violet Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika

Sara Stridsberg

Klaus Hoffmeyer Dramaten
2007 Arkadina Måsen

Tjechov

Stefan Larsson Dramaten
Kvinnan Gäckanden

Marie-Louise Ekman

Gösta Ekman

Marie-Louise Ekman

Dramaten
2008 Bernarda Bernardas hus

Lorca

Christian Tomner Dramaten
2009 Charlotte Höstsonaten

Ingmar Bergman

Stefan Larsson Dramaten
2010 En familj - August: Osage County

Tracy Letts

Stefan Larsson Dramaten
2012 Helena Ekdahl Fanny och Alexander

Ingmar Bergman

Stefan Larsson Dramaten
2013 Polly Other Desert Cities - Andra ökenstäder

Jon Robin Baitz

Stefan Larsson Dramaten
2014 Modern Dödspatrullen

Marie-Louise Ekman

Marie-Louise Ekman Dramaten
2015 Madamde de Montreuil, Renées mor Markisinnan de Sade

Yukio Mishima

Stefan Larsson Dramaten
2016 Lear Kung Lear

William Shakespeare

Linus Tunström Uppsala stadsteater
2017 Modern Försökskaninerna

Marie-Louise Ekman

Marie-Louise Ekman Dramaten
2018 Claire Besök av en gammal dam

Friedrich Dürrenmatt

Katrine Wiedemann Kulturhuset Stadsteatern

Radioteatro

[editar]

Roles (incompleto)

[editar]
Año Rol Obra Director
1989 Sångerskan Till rödbetornas land 

Harald Stjerne

Harald Stjerne[10]​

Filmografía

[editar]
  • 1962 – Kort är sommaren
  • 1967 – Bränt barn
  • 1967 – Jag är nyfiken – gul
  • 1968 – Jag är nyfiken – blå
  • 1972 – Spöksonaten
  • 1972 – Hemma hos Karlssons (TV-serie)
  • 1973 – Näsan
  • 1973 – Revisorn
  • 1976 – En dåres försvarstal (TV-serie)
  • 1977 – Fia i folkhemmet (TV-film)
  • 1977 – Tofsen (TV-serie)
  • 1978 – Rätt ut i luften
  • 1979 – Kristoffers hus
  • 1980 – Marmeladupproret
  • 1981 – Babels hus (TV-serie)
  • 1981 – Göta kanal eller Vem drog ur proppen?
  • 1983 – Den tredje lyckan (TV-serie)
  • 1984 – Systrar (TV-pjäs)
  • 1985 – Nya Dagbladet (TV-serie)
  • 1985 – Falsk som vatten
  • 1991 – Den goda viljan (TV-serie)
  • 1991 – Kopplingen (TV-serie)
  • 1991 – Rosenbaum (TV-serie)
  • 1992 – Svart Lucia
  • 1994 – Frihetens skugga (TV-serie)
  • 1995 – Som löven i Vallombrosa (TV-pjäs)
  • 1995 – Anmäld försvunnen (TV-serie)
  • 1995 – Bert – Den siste oskulden
  • 1996 – Dödsdansen
  • 1996 – Ett sorts Hades (TV-teater)
  • 1997 – Cheek to Cheek
  • 2000 – Det grovmaskiga nätet
  • 2001 – Beck – Mannen utan ansikte
  • 2001 – Beck – Hämndens pris
  • 2002 – Beck – Pojken i glaskulan
  • 2002 – Beck – Sista vittnet
  • 2002 – Beck – Annonsmannen
  • 2002 – Beck – Okänd avsändare
  • 2002 – Beck – Enslingen
  • 2002 – Beck – Kartellen
  • 2002 – Alla älskar Alice
  • 2003 – Spaden
  • 2003 – Skenbart – en film om tåg
  • 2003 – Solveigs resa till det norra riket (TV-serie)
  • 2004 – Dag och natt
  • 2004 – Stenjäveln
  • 2005 – Den bästa av mödrar
  • 2005 – Mun mot mun
  • 2006 – Beck – Gamen
  • 2006 – Beck – Flickan i jordkällaren
  • 2006 – Beck – Skarpt läge
  • 2006 – Beck – Advokaten
  • 2007 – Hoppet
  • 2007 – Beck – I Guds namn
  • 2007 – Beck – Det tysta skriket
  • 2007 – Beck – Den svaga länken
  • 2007 – Beck – Den japanska shungamålningen
  • 2007 – Beck – Den svaga länken
  • 2007 – Beck – Det tysta skriket
  • 2007 – Beck – I Guds namn
  • 2011 – Åsa-Nisse – wälkom to Knohult
  • 2012 – Blondie
  • 2013 – Allt faller (TV-serie)
  • 2016 – Mammor (TV-serie)
  • 2017 – Tillsammans med Strömstedts (TV-serie)
  • 2017 – 2060 (TV-film)

Referencias

[editar]
  1. ↑ «Marie Göranzon». Svensk Filmdatabas. Consultado el 2 april 2014. 
  2. ↑ Svensk biografisk handbok / 1993 /. ISBN 91-1-914072-X. 
  3. ↑ «Om Scenens lust och magi». Tidningen Kulturen. Archivado desde el original el 5 de octubre de 2015. Consultado el 4 oktober 2015. 
  4. ↑ «”Det finns personer jag fortfarande inte hälsar på”». Consultado el 4 de febrero de 2018. 
  5. ↑ http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-20/255/14.  Falta el |título= (ayuda)
  6. ↑ http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15.  Falta el |título= (ayuda)
  7. ↑ «Copia archivada». Archivado desde el original el 24 de septiembre de 2015. Consultado el 24 de abril de 2018. 
  8. ↑ «Copia archivada». Archivado desde el original el 24 de septiembre de 2015. Consultado el 24 de abril de 2018. 
  9. ↑ «Copia archivada». Archivado desde el original el 23 de enero de 2016. Consultado el 24 de abril de 2018. 
  10. ↑ http://arkivet.dn.se/tidning/1989-06-04/148/67.  Falta el |título= (ayuda)

Enlaces externos

[editar]