Nesans |
Pòtoprens |
---|---|
Nasyonalite | Ayiti |
Aktivite prensipal |
Lang ekriti | fransè ak kreyòl ayisyen |
---|
Lyonel Trouillot ( fèt Pòtoprens, Ayiti, 31 desanm 1956 ) se yon romansye epi powèt ayisyen ekspresyon kreyòl ak fransè . Li se jounalis tou e pwofesè literati franse ak kreyòl nan Pòtoprens.
Lyonel Trouillot fèt nan yon fanmi avoka . Li gen yon frè, Michel-Rolph Trouillot ( antwopològ epi istoryen ) ak de sè, Jocelyne Trouillot (rektè Inivèsite Caraïbe nan Pòtoprens epi otè liv edikasyon ak liv literati pou timoun, sitou an kreyòl ayisyen ) ak Évelyne Trouillot., ekriven, powèt ak romansye. Tonton li Henock Trouillot se te yon romansye e istoryen ayisyen tou[1].
Lyonel Trouillot te etidye dwa, men pasyon li pou literati te pouse l nan yon karyè kòm ekriven. Li te komanse pandan li te kolabore ak plizyè jounal ak magazin ann Ayiti, kote li te ekri anpil powèm, epi li te ekri chante pou atis angaje tankou Tambou Libète, Toto Bissainthe, Jean Coulanges oswa Manno Charlemagne[2].
Lyonel Trouillot te kòmanse pibliye nan Pòtoprens. Premye woman li Les fous de Saint-Antoine te pibliye nan lane 1989 pa Editions Deschamps. Li se prefase pa mèt li a, René Philoctete. Dezyèm piblikasyon li a, Le Livre de Marie te pibliye an 1993 pa Editions Mémoire, ansanm ak twazyèm woman li a, Rue des pas-perdus, ki te reimprime nan Pari pa Actes Sud an 1998. Nan lane 2000, Therese in a Thousand Pieces, pibliye pa Actes Sud, te fè l konnen atravè mond lan. Lyonel Trouillot adrese rejis la nan entimite ak santiman pandan y ap konfime angajman sosyal li. Ekri powetik li a, ki pre espiralism, sedui piblikatè sa a, ki te akeyi travay li. Richès talan li ak pwofondè ekriti li yo mete l nan mitan gwo otè ki pale fransè. Avèk woman li a ak tit la eritye nan men Jacques Stephen Alexis La Belle Amour humaine, li te youn nan kat finalis yo pou Goncourt Prize an 2011 [3] - te genyen ane sa a pa Alexis Jenni pou The French Art of War . Liv sa a te ranpòte li Grand Prix du roman métis. An 2013, li te rann omaj ak aktè ayisyen an Karl Marcel Casséus nan Parabòl fayit la.
Powèt, romansye, ekriven istwa ki kout, editoryalis, otè dramatik, senarist, Lyonel Trouillot se ko-direktè magazin Cahiers du Friday, ko-fondatè ak direktè Atelier Jeudi soir[4].
Nan lane 2016, nan yon entèvyou li bay jounal Libération nan okazyon piblikasyon woman li a Kannjawou, Lyonel Trouillot te denonse kontwòl sèk relijye evanjelik yo sou Ayiti. : « Legliz evanjelik yo se yon gwo katastwòf moral ki rive Ayiti. Endividi sa potko sitwayen : li se yon frè nan Kris la. Diskou yo bay se ke lòm se yon lou pou lòm parey li. Pa fè frè parèy ou konfyans, pa fè pèsonn konfyans.
Sektè vire a pa tande, konsèvatis yo abominable. Nou te wè li pandan tranbleman tè a. Eko sa yo voye tounen legliz yo : Ou pa swiv chemen Granmèt la, pinisyon ki nan syèl la pran ou » .
Yon konbatan nan sèvis demokrasi nan peyi li, yon konbatan yon rezistan, yon kominis, travay li bay vwa moun ki san vwa, jan sa montre nan roman Bicentenaire, pibliye an 2004[5].
Lyonel Trouillot se te manm fondatè tou Rasanbleman pou Diyite Ayiti (RADI), ki denonse plizyè zak vyolans ak inegalite sosyal nan peyi a[6]. Travay li yo, ki fèt an kreyòl ak franse, tradwi nan lang anglè ak alman.
<ref>
pa valab ; nou pa bay tèks pou ref yo ki rele Bomb2005
|access-date=, |date=
(help)
|access-date=
(help).
|access-date=, |date=
(help).
|access-date=
(help).
|access-date=
(help).
|access-date=
(help).
Sou lòt pwojè yo :
Lyonel Trouillot, sou Wikimedia Commons