ụdịekere | nwanyị ![]() |
---|---|
mba o sị | Naijiria ![]() |
aha n'asụsụ obodo | Abosede ![]() |
Asụsụ obodo | Asụsụ Yoruba ![]() |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, pidgin Naịjirịa ![]() |
ọrụ ọ na-arụ | academic ![]() |
ụdị ọrụ ya | ákíkó mbu ![]() |
onye were ọrụ | Columbia University, Stanford University, Trinity College, Barnard College ![]() |
Ọkwá o ji | professor ![]() |
ebe agụmakwụkwọ | Rutgers University, Stanford University ![]() |
ogo mmụta | Bachelor of Arts, nzere masters, doctorate ![]() |
Ebe ọrụ | Stanford, New York City ![]() |
oge ọrụ ya (mmalite) | 2003 ![]() |
Ọrụ ama ama | Saving Nigerian Girls, Within Salvation: Girl Hawkers and the Colonial State in Development Era Lagos, Making modern girls: a history of girlhood, labor, and social development in colonial Lagos ![]() |
Onye òtù nke | African Studies Association, Lagos Studies Association ![]() |
webụsaịtị | https://barnard.edu/profiles/abosede-georgehttps://ekopolitanproject.org ![]() |
Abosede George nwetara B.A. ya na akụkọ ihe mere eme na Mahadum Rutgers na 1999. [1] gara Mahadum Stanford ebe ọ nwetara nzere MA na Ph.D. na akụkọ ihe mere eme na 2002 na 2006 n'otu n'otu.
George malitere ọrụ nkuzi ya na 2003 na Mahadum Stanford dị ka onye nkuzi. N'afọ 2006, ọ kwagara na Trinity College dị ka osote prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na ọmụmụ mba ụwa. George sonyeere ngalaba nke Barnard College na Mahadum Columbia na 2007. [2] Nnyocha [2] na mmasị nkuzi ya dị na mpaghara akụkọ ihe mere eme nke obodo ukwu Afrịka, akụkọ ihe mere anya nke nwata na ndị ntorobịa n'Afrịka, na ụmụ nwanyị, okike, na mmekọahụ na akụkọ ihe mere n'Afríku. Site [3] Jenụwarị ruo Mee 2011, ọ bụ osote prọfesọ nleta na alma mater ya, Rutgers College - Mahadum Rutgers . [1]
George ebipụtala ọtụtụ ihe na isiokwu ndị dị ka ụmụ nwanyị na obodo Africa / colonial, obodo na mgbanwe mmekọrịta ọha na eze na colonial Africa, n'etiti ndị ọzọ. Akụkọ ya apụtala n'ọtụtụ ọkwa mbụ, ndị ọgbọGeorge ebipụtala ọtụtụ ihe na isiokwu ndị dị ka ụmụ nwanyị na obodo Africa / colonial, obodo na mgbanwe mmekọrịta ọha na eze na colonial Africa, n'etiti ndị ọzọ. Akụkọ ya apụtala n'ọtụtụ ọkwa mbụ, ndị ọgbọ Akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ nyochara ndị ọgbọ, gụnyere Journal of Social History, Women's Studies Quarterly, na Ọkà mmụta na Feminist Online. George bụ otu n'ime ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme asaa tinyere aka na AHR isiokwu ya bụ "Ọgbọ ọ bụla na-ede akụkọ nke ọgbọ nke ya". Akwụkwọ ya, Ime Girls Modern: A History of Girlhood, Labour, and Social Development, nke e bipụtara na 2014, meriri ya 2015 Aidoo
George na-ejikọta ngalaba na Africana Studies Program na Barnard, Institute for African Studies na Columbia (IAS), Barnard Center for Research on Women (BCRW), na Center for the Critical Analysis of Social Difference (CCASD). [4] [2] bụ onye otu ndị ọkachamara na-esonụ: African Studies Association, Society for the History of Childhood and Youth, na Nigerian Studies Association ebe ọ bụ onye isi oche ugbu a. [5] bụkwa onye otu Board of Directors nke Lagos Studies Association, nke ya na Saheed Aderinto na Ademide Adelusi-Adeluyi, ọ bụ onye otu ntọala.
E wezụga agụmakwụkwọ, Abosede George emeela ọtụtụ ọrụ okike, akụkọ ihe mere eme. Dịka ọmụmaatụ, mmemme foto Lagos nke afọ 2018 gosipụtara ihe ngosi ihe nkiri George nke na-emegharị ebe nchekwa o.