Chukwuedu Nwokolo | |
---|---|
![]() | |
Born | 19 Eprelụ 1921 |
Died | 18 Mee 2014 New York | (aged 93)
Nationality | Nigerian |
Education | Human, medical and life sciences |
Alma mater | Yaba Higher College, University of Ibadan, Queen Mary's Hospital, Sidcup: London, University of Minnesota |
Occupation | Medical doctor, humanitarian, research scientist and professor of medicine |
Years active | 1947–2004 |
Known for | Discovering and mapping out the area of lung disease in Eastern Nigeria, with a study of the disease in Africa and clinical research for its control [1][2] |
Notable work | An Introduction to Clinical Medicine[3] |
Title | Emeritus Professor |
Spouse(s) | Njideka Priscilla Nwokolo: née: Okonkwo |
Children | 7 |
Parent(s) | Nathaniel Ezuma Nwokolo and Matilda Nwokolo: née: Efobi |
Chukwuedu Nathaniel II Nwokolopronunciationi (19 Eprel 1921 - 18 Mee 2014) bụ dọkịta Naijiria ọkachamara na ọrịa ndị na-ekpo ọkụ.[4][5][6][7][8] A matara ya maka ịchọpụta na imepụta mpaghara ọrịa akpa ume paragonimiasis n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa, yana nyocha nke ọrịa ahụ n'Africa na nyocha ahụike maka ịchịkwa ya.[9] O guzobere SICREP: Sickle Cell Research Programme iji lụso ọrịa ahụ ọgụ n'ụzọ dị irè na Naijiria na n'ụwa niile.[10][11]
A mụrụ Nwokolo na Tuesday, 19 April 1921 - na Amaimo, nke dị ugbu a na Imo State: Nigeria, ebe nne na nna ya na-arụ ọrụ maka Church Missionary Society dị ka ndị na-ezisa ozi ọma. Ọ bụ nwa nwoke mbụ n'ime ụmụ asaa Nna ya: Nathaniel Ezuma Nwokolo, bụ onye nkuzi ụka; a zụrụ nne ya na Niger CMS: Church Missionary Society Onitsha.[12][13][14]
Nwokolo malitere ụlọ akwụkwọ praịmarị na Ezinihitte-Mbaise na Imo Steeti taa, wee gaa na Government College Umuahia. N'afọ 1939, ọ banyere na Higher College Yaba, na-amụ ọgwụ. Ọtụtụ n'ime ụmụ akwụkwọ gara Government College Umuahia gara Yaba College nke bụ naanị ụlọ ọrụ sayensị nke agụmakwụkwọ dị elu na Naịjirịa n'oge ahụ. Ọmụmụ ahụike nke Nwokolo were afọ asaa gụnyere ọzụzụ, na General Hospital Lagos na Aba General Hospital dị ka ụlọ ọgwụ nkuzi. Nwokolo ruru eru dị ka dọkịta na 1946, ma si otú a nweta LMS: Licenciate of the School of Medicine. wee merie ihe nrite Walter Johnson na ahụike ọha.[15]
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Lagos General Hospital, e zigara Nwokolo site na 1947 ruo 1949 na General Hospital Enugu.[16][17]
N'afọ 1948, ka Mahadum Ibadan na-emeghe ụlọ ọgwụ nkuzi ya nwa oge na Ụlọ Ọgwụ Ibadan Adeoyo, mahadum ahụ rịọrọ gọọmentị ka ndị dọkịta na-eto eto rụọ ọrụ dị ka ndị isi ụlọ. Nwokolo bụ onye mbụ n'ime ndị ọrụ ahụike dị otú ahụ ka a kwadoro ya na 1949.[18] Nwokolo rụrụ ọrụ na ngalaba ọgwụ na University College Hospital site na 1949 ruo 1950, ma mesịa gaa London, jiri akwụkwọ ozi ọkachamara nke ndụmọdụ sitere n'aka prọfesọ Alexander Brown.[19]
Mgbe ọ rutere England n'afọ 1950, ọ gụrụ akwụkwọ na Queen Mary's Hospital, Sidcup, ma rụọ ọrụ n'ụlọ ọgwụ na ịwa ahụ na Dover, wee ruo eruo ịdebanye aha na ịrụ ọrụ na Great Britain. Ọ ghọrọ dọkịta dị elu n'ụlọ na ngalaba geriatrics nke Queen Mary's Hospital, Sidcup. N'ebe ahụ, Nwokolo rụrụ ọrụ iji nweta MRCP ya: Onye otu Royal College of Physicians.
N'afọ 1952, Nwokolo kwagara Edinburgh iji kwadebe maka MRCP. Ọ gara nkuzi na nkuzi nke Royal College of Physicians nke Edinburgh, na ụlọ ọgwụ nke ụfọdụ ndị ndụmọdụ. Na mbido afọ 1953, Nwokolo mere ule MRCP. Ọ bụ otu n'ime ndị Afrịka ole na ole nwetara nzere Member of the Royal College of Physicians, na onye Naijiria nke abụọ mere ya, nke mbụ bụ Dr. Olu Mabayoje.[20][21] N'iji MRCP, Nwokolo laghachiri n'ụlọ ọgwụ Queen Mary, Sidcup, London. N'ebe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka dọkịta. Ọ laghachiri Naịjirịa - dị ka ọkachamara na ọgwụ ime ụlọ - n'oge maka alụmdi na nwunye ya na Njideka Priscilla Nwokolo: née: Okonkwo - na Satọdee 4 Julaị 1953.
Mgbe o si London lọta, Nwokolo laghachiri n'ọrụ gọọmentị. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ọrụ ahụike pụrụ iche. Nhazi n'ọrụ ahụ mere ka ndị ọrụ ahụike niile bụrụ ndị ọrụ ahụ ike mgbe ha rụchara ọrụ otu afọ dị ka ndị ọrụ ụlọ. Nwokolo rụrụ ọrụ ụlọ otu afọ na Ibadan tupu ọ gaa United Kingdom maka nzere ahụike ọkachamara. O mekwara otu afọ ọzọ nke ọrụ ụlọ na Dover mgbe di ya na nwunye ya nwere ịga nke ọma LRCP na MRCP ule.
Site na nhọpụta onye isi ụlọ ya na ahụmịhe ọrụ MRCP na United Kingdom, Nwokolo nwetara nhọpụta ya dị ka onye ọrụ ahụike zuru oke na ọkwa pụrụ iche. General Hospital Enugu bụ ebe ọ na-ejikarị ozi. Nwokolo na-arụ ọrụ onwe ya n'ụlọ ya n'uhuruchi. Ọ bụ onye na-elekọta ngalaba ahụike ebe a na-anabata ndị ọrịa ma gwọọ ha.
Nwokolo mere nnyocha ahụike na ngalaba nakwa n'ọhịa. O mere nnukwu nnyocha na endomyocardial fibrosis, endemic goitre, sickle-cell disease na mpaghara ndị ọzọ nke mkpa mba. A na-arụkarị ọrụ n'ọhịa na ngwụsị izu, ma gụnye njem n'ụgbọala ya gaa ebe dị iche iche n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa tinyere Northern na Mid-Western Naịjiria, yana Obudu. Nwokolo bipụtara ihe dị ka akwụkwọ itoolu dabere na nyocha ya mgbe ọ na-arụ ọrụ gọọmentị. Site n'ike nke nyocha ya na akwụkwọ ya, e mere ya Fellow nke Royal College of Physicians (F.R.C.P.) na 1960, dabere na ndụmọdụ nke ndị nlekọta ya, Prọfesọ Alexander Brown na Prọfesụ Harold Scaborough, onye ọkà mmụta nleta na Mahadum Wales.[22] Prọfesọ Brown kpọkwara Nwokolo ka ọ kụzie dị ka onye nkuzi dị elu na Mahadum College Ibadan. Na mgbakwunye, na-arụ ọrụ na Rockefeller Foundation, Prọfesọ Brown tụrụ aro Nwokolo maka mkpakọrịta nyocha na gastroenterology na Mahadum Minnesota.
Maka mkpakọrịta ya na 1963 ruo 1964 Rockefeller Foundation na Minnesota, e kenyere Nwokolo na ngalaba gastroenterology n'okpuru James Carey, onye isi nke gastroenterology.[23] Mgbe ọ gwụchara mkpakọrịta ya, Nwokolo sooro otu ụzọ ụgbọ mmiri ahụ laghachi azụ. Ọ kwụsịrị na United Kingdom, ebe a na-asọpụrụ ya dị ka "Nwoke nweere onwe ya nke obodo" nke Edinburgh ma nye ya "Key to the City of Edinburgh" Scotland dị ka onye otu Royal College of Physicians of Edinburgh.
Mgbe o si na United States lọta, a họpụtara Nwokolo ka ọ bụrụ osote prọfesọ nke ọgwụ. N'ikpeazụ, o guzobere ngalaba nke gastroenterology, ya na onye isi na-edeba aha Dr. Lewis. Nwokolo duziri nnyocha banyere nsogbu dị iche iche nke eriri afọ site na iji biopsies na usoro ọ mụtara na United States na Mahadum Minnesota.[24][25]
N'afọ 1966, tupu agha obodo Naijiria na Biafra amalite na 1967, na esemokwu na igbu ọchụ nke ndị Igbo na-arị elu, Nwokolo hapụrụ Ibadan na nwunye ya na ụmụ ya gaa Enugu.
Maka ndị ahụ, dị ka Nwokolo, ndị gbapụrụ na Ibadan na Western Nigeria, ahụmịhe ahụ dị egwu nke na ndị dọkịta ọkachamara iri abụọ na otu si Ibadan na Lagos zutere ma kpebie iguzobe Ụlọ Ọgwụ Nkụzi Mahadum na Enugu. Na nzukọ ahụ bụ ndị dọkịta: Nwokolo, Onuaguluchi, Udekwu, Nwako, Nwachukwu, Eziashi, Ikeme, Udeh, Ogan, Uche, Okoro, Kaine, Udeozor, Okafor, Njoku-Obi, Ifekwunigwe, na ndị ọzọ. Site na Dr. Nlogha Okeke tinyere odeakwụkwọ na-adịgide adịgide na onye isi odeakwụkwọ nke gọọmentị: onyeisi Onyegbula, e nwetara nkwado ngwa ngwa n'aka gọvanọ ndị agha: Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu iji mepee ụlọ ọgwụ nkuzi na Enugu General Hospital dị ka isi. Ojukwu kwadokwara nguzobe ngwa ngwa nke ngalaba ọgwụ, nke prọfesọ Kodilinye duziri, ebe Nwokolo ghọrọ onye isi mbụ nke ngalaba ọgwụ na onye isi oche nke ọgwụ na ụlọ akwụkwọ ahụike ọhụrụ.[26]
Nwokolo gara n'ihu na-arụ ọrụ dị ka onye isi nke ngalaba ọgwụ nke ụlọ ọgwụ nkuzi mahadum nke kwagara Awka-Etiti mgbe a na-eyi Enugu egwu n'oge agha obodo. Nwokolo mekwara nnyocha karịsịa metụtara ọnọdụ agha dị egwu nke agụụ na nsogbu nri na-edozi ahụ. Ọ gara chọọchị na nnọkọ ọha na eze iji kụziere ndị mmadụ ihe na-edozi ahụ na nri maka ndụ. E mepụtara ọtụtụ akwụkwọ mimeographed ma kesaa maka agụmakwụkwọ ọha na eze. [citation needed] Mgbe Agha Obodo Naijiria kwụsịrị na 1970, Nwokolo na ezinụlọ laghachiri Enugu, wee hụ ụlọ ha zuru ohi na ala elu ọkụ gbara kpamkpam. Ọ ghaghị iwughachi ihe dị ukwuu.
Site na nkwado nke Gọọmentị Naịjirịa maka imeghe Mahadum Naịjirị Nsukka, Nwokolo laghachiri n'ọkwa ya dị ka onye isi nke ngalaba ọgwụ. A họpụtara ya ka ọ bụrụ prọfesọ zuru oke n'afọ 1971. N'ihi ya, onye ọkà mmụta Welsh a ma ama, prọfesọ Eldryd Parry, onye jere ozi na University College Hospital, Ibadan site na 1960, kwenyesiri ike na Nwokolo duziri ma mee ka e guzobe ụlọ akwụkwọ ahụike na Enugu na Nsukka.[26]
Nwokolo bụ onye ndụmọdụ maka World Health Organization.[27][28] Site na 1963 ruo 1964, ọ bụ onye Rockefeller Foundation fellow na gastroenterology na Mahadum Minnesota. A na-asọpụrụ ya na 1964 site na onyinye Edinburgh: Scotland "Free Man of the City" na "Key to the City of Edinburgh", ebe a nabatara ya dị ka onye otu Royal College of Physicians of Edinburgh. Ọ bụ onye otu Royal College of Physicians, onye otu Nigerian Postgraduate Medical College: FMCP, onye otu West African College of Physacians: FWACP, na onye otu Nigarian Academy of Science.[29]
Nwokolo nwere ndị otu Royal College of Surgeons: MRCS na ndị otu Royal University of Physicians: MRCP; yana ịbụ onye ọrụ nke Order of the Federal Republic: OFR. Ọ bụ onye isi oche: kansụl jikọrọ aka nke ASUTECH: Anambra State University of Technology - ugbu a Nnamdi Azikiwe University na Enugu dabeere Institute of Management and Technology, na onye isi oche nke University of Calabar Teaching Hospital.[30]
Prọfesọ Chukwuedu Nwokolo Annual Lecture Series na Award of Prizes for Academic Excellence iji kpalie nyocha na agụmakwụkwọ ka prọfesọ Benjamin Chukwuma Ozumba guzobere iji sọpụrụ ya na 2006.[31][32][33][34][35]
Nwokolo bụ onye ndụmọdụ nke Gọọmentị etiti nke Naịjirịa na National Science and Technology Development Fund. Nwokolo bụ ọgọ Jaja Wachuku: Onye isi oche mbụ nke Ụlọ Ndị Nnọchiteanya nke Naijiria, onye nnọchi anya Naijiria mbụ na onye nnọchianya na-adịgide adịgide na United Nations; na Minista Naijiria nke mbụ nke Mmekọrịta Mba Ọzọ na Commonwealth. Ọ bụ onye nyere aka na Mahadum Cambridge bipụtara: Principles of Medicine in Africa .[36]
Nwokolo nwere ikikere site na Royal College of Physicians nke London, dọkịta na-asọpụrụ sayensị site na Mahadum Maiduguri tinyere dọkịta ọzọ na-asọ ùgwù nke sayensị sitere na Mahadim Ibadan; ọ bụkwa prọfesọ emeritus na Mahadam Nigeria Nsukka, onye mmeri nke Nigerian National Order of Merit Award, onye isi oche na osote onye isi oche nke West African College of Physacians, pro-chancellor na onye isi oche kansụl na Ahmadu Bello Society of Nigeria; onye isi oche nọ na Medical Research Council of Nigeria, onye isi ala na National Research Council of Medicine[37][38][39]
Ụfọdụ n'ime isiokwu nyocha na akwụkwọ Nwokolo depụtara n'okpuru ebe a:
Ya na nwunye ya Lady Njideka Nwokolo (née Okonkwo) onye ọ lụrụ na 4 Julaị 1953, Nwokolo nwere ụmụ asaa, ụmụ nwanyị anọ na ụmụ nwoke atọ.[54] Nwokolo nwụrụ na New York, United States na 18 Mee 2014 mgbe ọ dị afọ 93.[55]