Damilola Sunday Olawuyi | |
---|---|
![]() | |
[[ Ambassador to Templeeti:CountryPrefixThe]] | |
Templeeti:Str rep Ọktoba 1, 2019 | |
Personal details | |
Born | Damilola Sunday Olawuyi 28 Ọgọstụ 1983 Ibadan, Oyo State, Nigeria |
Alma mater | |
Occupation | |
Website | Templeeti:URL |
ụdịekere | nwoke ![]() |
---|---|
mba o sị | Naijiria ![]() |
aha enyere | Damilola ![]() |
ụbọchị ọmụmụ ya | 1983 ![]() |
Ebe ọmụmụ | Ibadan ![]() |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, Asụsụ Yoruba, pidgin ![]() |
ọrụ ọ na-arụ | onye ọka iwu ![]() |
ebe agụmakwụkwọ | Harvard Law School ![]() |
agbụrụ | Asụsụ Yoruba ![]() |
Ụcha ime anya | brown ![]() |
ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ojii ![]() |
Damilola Sunday Olawuyi, SAN, FCIArb, bụ ọkàiwu mba ụwa, prọfesọ nke iwu, onye na-ekpe ikpe, ode akwụkwọ na onye ndụmọdụ amụma, nwere nka na mmanụ ala, Ngwuputa, ike na iwu gburugburu ebe obibi.[1] Ọ bụ Osote Vice Chancellor nke Afe Babalola University, Ado Ekiti, Nigeria.[2] A kwalitere Prọfesọ Olawuyi ruo n'ọkwa nke Prọfesọ zuru oke nke Iwu mgbe ọ dị afọ 32, ghọrọ otu n'ime ndị prọfesọ zuru oke zuru oke na akụkọ ntolite Naijiria.[3] Ọ ghọrọ Senior Advocate of Nigeria (Queen's Counsel eqv.) na 2020, dị afọ iri atọ na asaa, ghọọ nwata akwụkwọ agụmakwụkwọ kacha elu ruo n'ọkwa onye isi na-akwado Naijiria.[1][2][3]
Ọ bụ osote onye isi oche nke International Law Association.[7] Ọ jere ozi dị ka BOK Visiting International Prọfesọ (VIP) na University of Pennsylvania Law School, [8] nleta prọfesọ na Columbia Law School, New York, [9]   Mahadum ndọrọ ndọrọ ọchịchị China Sayensị na Iwu , IAS Vanguard Fellow na Mahadum Birmingham, [10] na ndị otu nyocha nleta nleta na  Oxford Institute for Energy Studies.[11] Na 2019, ọ bụ onye prọfesọ nleta Herbert Smith Freehills na Mahadum Cambridge.[12] O meela nkuzi gbasara iwu ike na mba iri anọ. N'afọ 2020, a họpụtara ya ka ọ bụrụ ọkachamara nọọrọ onwe ya na otu ndị na-arụ ọrụ nke African Union na ụlọ ọrụ mmepụta ihe, gburugburu ebe obibi na ikike mmadụ.[13] N'afọ 2021, Onye isi ala Muhammadu Buhari họpụtara ya ka ọ bụrụ onye so na Board of the NigeriaExtractive Industries Transparency Initiative[14][15] Na 2022, onye isi ala họpụtara ya. the United Nations Human Rights Council iji nọchite anya Africa dị ka onye ọkachamara nọọrọ onwe ya na otu UN Working Group on Business and Human Rights.[16] Ọ na-ejide UNESCO oche na iwu gburugburu ebe obibi na mmepe na-adịgide adịgide na Mahadum Hamad Bin Khalifa, Doha, Qatar.[4]
Nwa amaala Igbajo Town na Boluwaduro Local Government Area nke Osun State nke Nigeria, a mụrụ Olawuyi na Ibadan.[5] Ọ gụrụ akwụkwọ n'oge ọ bụ nwata na INRI Nursery and Primary School, Ibadan ma gụchaa akwụkwọ sekọndrị ya na Igbinedion Secondary School, Benin City, ebe ọ nọdụrụ ma merie na ule West African School Certificate na 2000. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, a maara ya nke ọma dị ka "Onye isi" n'ihi mmasị ya na mba, iwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ bụ onye na-agụ akwụkwọ akụkọ niile kachasị ewu ewu na Naịjirịa n'oge ahụ.
Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na otu, ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Igbinedion, Okada, Naịjirịa na nzere mbụ na iwu, na ihe nrite niile dịnụ, a kpọkwara ya nwa akwụkwọ kacha mma na-agụsị akwụkwọ na Machịkwa Valedictorian (2005). N'afọ sochirinụ, ọ gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ kachasị elu nke ụlọ akwụkwọ iwu Naịjirịa nyere n'afọ ahụ (2006) wee bụrụ onye mbụ gụsịrị akwụkwọ mahadum n'akụkọ ihe mere eme nke Naịjiria iji nweta klas mbụ na ụlọ akwụkwọ iwu nke Naịjaria.[6] N'afọ sochirinụ, e nyere ya Gọọmentị Alberta Scholarship nke mere ka ọ gụọ akwụkwọ na Mahadum Calgary, Canada, ebe ọ nwetara nzere Master of Laws na ihe onwunwe, ike na iwu gburugburu ebe obibi (2008).[7] Mgbe ọ natasịrị diplọma na International Environmental Law site na United Nations Institute for Training and Research, Switzerland, ọ natara agụmakwụkwọ na Mahadum Harvard, ebe ọ nwetara nzere Master of Laws na iwu mba ụwa na mmepe na-adịgide adịgide (2009). N'afọ sochirinụ, e nyere ya agụmakwụkwọ anọ (Clarendon Scholarship Award, Overseas Research Scholarship, Government of Canada's Social Science and Humanities Research Scholarships, na A G Leventis Scholarship) nke nyeere ya aka mezue Doctor of Philosophy in Law na Keble College, Oxford (2013).[8]
Olawuyi bipụtara The Human Rights Based Approach to Carbon Finance na 2016.[9] Akwụkwọ ahụ, nke bụ mbipụta gbasaa nke thesis doctoral ya, natara International Law Association (Nigeria) Book Prize na 2016.
Olawuyi bụ onye nwere ikike nke ụlọ mmanya Nigeria, Alberta, Canada na Ontario, Canada. O meela ma kuziere iwu na Europe, North America, Asia, Africa, na Middle East. Ọ bụbu onye ọka iwu ike na Norton Rose Fulbright Canada LLP ebe ọ na-eje ozi na kọmitii zuru ụwa ọnụ nke ụlọ ọrụ maka itinye ego na-ewepụta na Africa.[1] O mechara bụrụ osote onye isi, Iwu gburugburu ebe obibi na Center for International Governance Innovation, Waterloo, Canada.[2].[10]
Olawuyi's research interest focuses on sustainable development, with expertise in petroleum, natural resources, energy, environment, and agricultural law.[11] Since he became a full professor, he has supervised several undergraduate and postgraduate students. He had published several scholarly articles in reputable academic journal as well as conference abstracts and monograph.[12] Olawuyi has published close to a hundred articles, book chapters and books on petroleum law, energy and international environmental law. His most recent book publications include Environmental Law in Arab States (Oxford University Press, 2022),[13] Local Content and Sustainable Development in Global Energy Markets (Cambridge University Press, 2021),[14] Climate Change Law and Policy in the MENA Region (Routledge, 2021),[15] The Human Rights-Based Approach to Carbon Finance (Cambridge University Press, 2016)[16] and Extractives Industry Law in Africa (Springer, 2018).[17]
Olawuyi enwetala ọtụtụ onyinye na mkpakọrịta. Ọ bụ onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara nke mba na mba ụwa gụnyere Academic Advisory Group nke International Bar Association.[18]
N'afọ 2018, a họpụtara Olawuyi dị ka onye ọkachamara nke Kọmitii Nkà na ụzụ Federal na National Oil Spill Detection and Response Agency Bill, Kọmitii na gburugburu ebe obibi, Ụlọ Ndị Nnọchiteanya Federal, Gọọmentị Naịjirịa, Abuja.[19] Olawuyi bụ onye na-akọwa mgbasa ozi mgbe niile n'akụkụ niile nke ihe onwunwe okike, ike, na iwu gburugburu ebe obibi.[20]