ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | Obodoézè Nà Ofú |
aha enyere | F. |
ụbọchị ọmụmụ ya | 1 Maachị 1888, 1 Eprel 1888, 1889 |
Ebe ọmụmụ | Chislehurst |
Ụbọchị ọnwụ ya | 6 Ọgọọst 1958 |
Ebe ọ nwụrụ | London |
Dị/nwunye | H. M. Harwood |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee |
ọrụ ọ na-arụ | criminologist, onye ntaakụkọ, author |
Fryniwyd Tennyson Jesse Harwood (amụrụ Wynifred (Winifred) Margaret Jesse ; 1 Maachị 1888 – 6 Ọgọst 1958) [1] bụ onye nta akụkọ Bekee, onye ode akwụkwọ na ọkà mmụta mpụ.
Ọ bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ nwanyị atọ nke Rev. Eustace Tennyson D'Eyncourt Jesse (1853–1928), vicar nke St Peter Kirkley, na nwunye ya Edith Louisa James (1866–1941). [2] Nne nne ya bụ Emilia Tennyson . [3]
Nwanne ya nwanyị tọrọ, Stella Mary Jesse (1887–1942), bụ onye na-eme ihe nkiri, ma lụọ na 1929 Eric Andrew Simson, onye dere n'okpuru aha Laurence Kirk. [4] [5] O dere akwụkwọ akụkọ, Eve na Egypt (1929), dịka Jane Starr. [6] Nwanne ya nwanyị nke obere, Edith Mary Ermyntrude mụrụ na 1890, ma nwụọ na 1892, na South Africa. [7] [8]
Ndụ ezinụlọ ahụ na-eme njem. Eustace Jesse hapụrụ Kirkley na 1890. [9] Ezinụlọ ahụ nwere mkparịta ụka na South Africa, na-akwọ ụgbọ mmiri ebe ahụ na njedebe nke 1891, ma nọrọ na Cape Town na Grahamstown, dịka Eustace Jesse chọrọ nhọpụta onye ụkọchukwu. [7] Ọ kwagara na 1893 gaa na St Stephen's Church na Guernsey, dị ka onye nlekọta. Na 1898 ọ bụ onye ụkọchukwu na Marsala na Sicily, otu afọ. Site na 1900 ruo afọ atọ ọ bụ onye ikike na Diocese nke Colombo . Mgbe ahụ ọ bụ onye nlekọta na St George's Cathedral, Georgetown site na 1905 ruo 1907, mgbe ọ laghachiri na Ceylon, na Polwatte . [9]
Mgbe ọ gachara ụlọ akwụkwọ ụbọchị, Wynifred Jesse dị afọ 18 gara, mgbe nna ya nọ na British Guiana, na Forbes School of Painting na Newlyn, Cornwall, nke Stanhope na Elizabeth Forbes na-agba. "Fryn" bụ nkwekọrịta nke onwe ya nke "Wynifred", nke ọ nakweere n'oge a. [3] [10] Ọ lọghachighị n'ụlọ. Ọ rụrụ ọrụ ruo oge ụfọdụ dị ka onye na-ese ihe, na-egosi na Liverpool na Leeds, ma mee ihe atụ otu akwụkwọ.
Jesse kwagara London na 1911 wee chọta ọrụ dị ka onye nta akụkọ. [11] O dere maka Daily Mail na Times . [12]
Mgbe o nwesịrị ihe mberede na ụgbọ elu nhazi pusher, Jesse kwụsịrị iji aka nri ya mee ihe, ma jiri prosthetic mee ihe. Ọ mụtara ịpị aka ekpe ya naanị ya, wee malite ọrụ ya. A na-agwọ ya na morphia maka enyemaka mgbu, dabere na ya, ma bụrụ onye ọrịa Armando Child iji nagide omume. [13] O nwere oge ịda mbà n'obi n'oge ndụ ya niile. [3]
Jesse kọrọ banyere mwakpo ndị Germany wakporo Belgium na Agha Ụwa Mbụ maka Collier's Weekly, na November 1914,. Ọ nọ na otu ndị nta akụkọ America: E. Alexander Powell, Joseph Medill Patterson na onye na-ese foto Donald C. Thompson, ma hụ nnọchibido nke Antwerp . [14]
Frederick W. Hilles bụ onye zutere Jesse na nri abalị na 1930 kọwara ya n'akwụkwọ ndekọ aha ya dị ka "na-acha ọcha na ihu siri ike & mmetụta dị egwu nke mkpa ọ dị na ihe ọgụgụ isi." [15] Ya na di ya, ọ gara ọtụtụ njem n'ime iri afọ abụọ ka alụchara di ya. O jikọtara Somerset Maugham na E. Phillips Oppenheim na French Riviera . [16] [17] Ọ nọ n'ụlọ nke nkụchi obi na 6 August 1958 na 11 Melina Place, St John's Wood, London. [3]
Fryniwyd Jesse lụrụ Harold Marsh Harwood (1874–1959), onye ọchụnta ego na onye njikwa ihe nkiri, na Septemba 1918. [10] E debere alụmdi na nwunye ahụ na nzuzo ruo 1922; [18] onye ọbịa nke Arnold Bennett maka nri abalị na Savoy Hotel na New Year's Eve 1920, ọ gara dị ka Miss Tennyson Jesse. [19] Ọ bụ Harwood chọrọ nzuzo, ebe ọ na-eche na ọ ga-ejigide nwa nwoke ọ mụrụ na nwanyị lụrụ nwanyị. Fryniwyd tụrụ ime ugboro atọ, di na nwunye ahụ amụtaghị nwa.
aka ekpe ya naanị ya, wee malite ọrụ ya. A na-agwọ ya na morphia maka enyemaka mgbu, dabere na ya, ma bụrụ onye ọrịa Armando Child iji nagide omume ọmana-agwọ ya na morphia maka enyemaka mgbu, dabere
<ref>
tag; no text was provided for refs named ODNB
<ref>
tag; name "Colenbrander16" defined multiple times with different content
<ref>
tag; name "Clapp" defined multiple times with different content