Funso Aiyejina |
---|
ụdịekere | nwoke ![]() |
---|---|
mba o sị | Naijiria ![]() |
ụbọchị ọmụmụ ya | 1949 ![]() |
Ebe ọmụmụ | Ososo ![]() |
Ụbọchị ọnwụ ya | 1 Julaị 2024 ![]() |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, pidgin Naịjirịa ![]() |
ọrụ ọ na-arụ | odee ejije, odee uri ![]() |
onye were ọrụ | University of the West Indies ![]() |
ebe agụmakwụkwọ | Acadia University, University of the West Indies, Obafemi Awolowo University ![]() |
oge ọrụ ya (mmalite) | 1967 ![]() |
Funso Aiyejina (amụrụ n'afọ 1949 wee nwụọ na Julaị 2, 2024) bụ Onye Naijiria na-ede uri, onye na-ede akụkọ mkpirikpi, onye na'ede egwuregwu na agụmakwụkwọ. Ọ bụbu Dean nke Humanities na Education (ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 2014) [1][2] na Prọfesọ Emeritus ugbu a na Mahadum nke West Indies.[3] Nchịkọta akụkọ ifo [4] dị mkpirikpi, The Legend of the Rockhills and Other Stories, meriri 2000 Commonwealth Writers' Prize, Best First Book (Africa). [1]
A mụrụ Funso Aiyejina na 1949 na Ososo, Edo State, Nigeria. Ọ bụghị onye Yoruba dịka ọtụtụ ndị na-eche. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo) na Naijiria, Mahadum Acadia, Wolfville, Nova Scotia, na Canada, na Mahadim West Indies, St Augustine, Trinidad . [5][6] kụziri ihe karịrị afọ iri na Mahadum Obafemi Awolowo, [1] na kemgbe 1990 na Mahadum nke West Indies na Trinidad & Tobago. N'afọ 1995-96, ọ bụ Fulbright Lecturer na Creative Writing na Mahadum Lincoln na Jefferson City, Missouri. [7] bụ osote onye nduzi mmemme nke NGC Bocas Lit Fest . [1]
E bipụtara uri na akụkọ mkpirikpi nke Aiyejina n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ mba ụwa na akwụkwọ akụkọ gụnyere The Anchor Book of African Stories, Literature Without Borders, Kiss and Quarrel: Yoruba/English - Strategies for Mediation, The New African Poetry, na The Penguin Book of Modern African Poetary (1999), nke a kọwara ya dị ka "otu n'ime ndị kacha mma satirist nke Naịjirịa". [5][4] gụrụ akụkọ ya na egwuregwu ya ma mee ya ihe nkiri na redio na Naịjirịa na England.
O meriri Association of Nigerian Authors' Poetry Prize na 1989 maka akwụkwọ uri mbụ ya, A Letter to Lynda and Other Poems (1988). Akwụkwọ akụkọ ifo mbụ ya, The Legend of the Rockhills and Other Stories (1999), meriri Best First Book (Africa), Commonwealth Writers' Prize, 2000. [8]'ịtụleghachi nchịkọta uri ya nke afọ 2004, I, The Supreme and Other Poems, Jennifer Rahim kwuru, sị: "Akwụkwọ niile nke Aiyejina ruo ugbu a na-egosi mmasị dị ukwuu na akụkọ ihe mere eme, ọdịbendị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Africa, ọkachasị obodo ya Naịjirịa. Ihe doro anya bụ mmekọrịta na-apụta na-apụghị ịhụ n'anya na ndị bi na kọntinent ahụ. Ihe odide ya, n'okwu ndị ọzọ, na-egosipụta uri ojii na-agbasawanye.... Dị ka onye si n'èzí / onye nọ n'ime ala na ọdịbendị Caribbean, ọ na-enwe mmasị na ọdịbendụba anya.
Ọ bụ onye nkatọ a na-ebipụta n'ọtụtụ ebe na akwụkwọ na ọdịbendị Africa na West India. Ọ bụ onye a ma ama karịsịa maka ọrụ ya na edemede nke Earl Lovelace">Earl Lovelace, ebe ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke A Place in the World: Essays and Tributes in Honour of Earl Lovelaces @ 70 (2008) na nke Earl Loveloce: Growing in the Dark (Selected Essays) (2003), yana onye dere akụkọ ndụ 2017 Earl Lovelaence (University of the West Indies Press). Aiyejina bụkwa onye nchịkọta akụkọ nke Self-Portrait: Interviews with Ten West Indian Writers and Two Critics (2003) na onye nchịkọta akụkọ (ya na Paula Morgan) nke Caribbean Literature in a Global Context (2006). Egwuregwu ya The Character Who Walked Out On His Author emeela na Trinidad na Tobago, Jamaica na Nigeria. [citation needed]
"Esu Elegbara: Isi Iyi nke Alter/Native Theory of African Literature and Criticism", Centre for Black and African Arts and Civilization, 2010,