ụdịekere | nwoke ![]() |
---|---|
mba o sị | Naijiria ![]() |
aha n'asụsụ obodo | Ibrahim Gambari ![]() |
aha enyere | Ibrahim ![]() |
aha ezinụlọ ya | Gambari ![]() |
ụbọchị ọmụmụ ya | 24 Novemba 1944 ![]() |
Ebe ọmụmụ | Ilorin ![]() |
Asụsụ obodo | Asụsụ Yoruba ![]() |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English, Asụsụ Hausa, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa ![]() |
ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, diplomat, professor, scholar, economist ![]() |
Ọkwá o ji | Minister of Foreign Affairs of Nigeria, Permanent Representative of Nigeria to the United Nations, ambassador, Chief of Staff to the President ![]() |
ebe agụmakwụkwọ | London School of Economics and Political Science, Columbia University, Johns Hopkins University, Ụlọ akwụkwọ King's College, Lagos, School of International and Public Affairs, Columbia University ![]() |
[1][2]Ibrahim Agboola Gambari, CFR ( (Listeni) ; amụrụ na 24 Nọvemba 1944), bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria na Onye nnọchi anya mba ọzọ nke jere ozi dị ka Chief of Staff nke Onye isi ala Naijiria site na 2020 ruo 2023 [3] [4]
Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya Naịjirịa na United Nations site na 1990 ruo 1999, na minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ọzọ site na 1984 ruo 1985.
A mụrụ Ibrahim Agboola Gambari na 24 Nọvemba 1944 na Ilorin, Kwara Steeti n'ezinụlọ Fulani na-achị. Nwa nwanne ya nwoke bụ Ibrahim Sulu Gambari bụ Emir nke Illorin . [5]
Gambari gara King's College, Lagos. O mechara gaa London School of Economics ebe ọ nwetara B. Sc. (Economics) nzere (1968) na ọkachamara na International Relations. [6] mechara nweta nzere MA (1970) na Ph.D. (1974) na Mahadum Columbia, New York, United States na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị / mmekọrịta mba ụwa.
Gambari malitere ọrụ nkuzi ya na 1969 na Mahadum City nke New York tupu ọ rụọ ọrụ na Mahadum nke Albany. [7] mechara kụzie na Mahadum Ahmadu Bello, na Zaria, Kaduna Steeti. Site na 1986 ruo 1989, ọ bụ Prọfesọ Nleta na mahadum atọ dị na Washington, D.C.: Johns Hopkins School of Advanced International Studies, Mahadum Georgetown na Mahadum Howard. Ọ bụkwa onye nyocha na Brookings Institution kwa na Washington D.C. na onye nkuzi bi na Bellagio Study and Conference Center, Rockefeller Foundation-run center na Ịtali. O dere ọtụtụ akwụkwọ ma bipụta ya na akwụkwọ akụkọ ndị a ma ama na iwu mba ọzọ na mmekọrịta mba ụwa, dị ka 'Theory and Reality in Foreign Policy: Nigeria after second Republic'.
Gambari served as the Minister for External Affairs between 1984 and 1985 under General Muhammadu Buhari's military regime, after he was the director general of The Nigerian Institute of International Affairs (NIIA). From 1990 to 1999, he holds the record of being the longest serving Nigerian Ambassador to the United Nations, serving under five Heads of State and Presidents.
Gambari anọwo n'ọkwa dị iche iche na United Nations. N'afọ 1999, ọ bụ Onye isi oche nke UNICEF ma mesịa bụrụ osote Odeakwụkwọ ukwu nke UN na onye ndụmọdụ pụrụ iche mbụ gbasara Afrịka nye odeakwụkwọ ukwu UN Kofi Annan site na 1999 ruo 2005. Ọ bụ osote odeakwụkwọ ukwu nke United Nations maka Ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na 2005 ruo 2007 n'okpuru odeakwụkwọ ukwu Kofi Annan na Ban Ki-Moon. Nhọpụta ikpeazụ [8] na UN bụ site na Jenụwarị 2010 ruo Julaị 2012, mgbe Ban Ki-moon na Onye isi oche nke African Union Commission họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya pụrụ iche nke African Union-United Nations maka Darfur.
Templeeti:Foreign Ministers of NigeriaTempleeti:Chairmen and Presidents of UNICEF