ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | Obodoézè Nà Ofú |
aha enyere | Karin, Judith |
aha ezinụlọ ya | Barber |
ụbọchị ọmụmụ ya | 2 Julaị 1949 |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee |
ọrụ ọ na-arụ | anthropologist |
ụdị ọrụ ya | Ndi Yoruba |
onye were ọrụ | Obafemi Awolowo University, University of Birmingham, London School of Economics and Political Science |
ebe agụmakwụkwọ | Lawnswood High School, Girton College, University College London, Obafemi Awolowo University |
Ihe nrite | Fellow of the British Academy, Dame Commander of the Order of the British Empire, ASA Best Book Prize |
Dame Karin Judith Barber, DBE, FBA (amụrụ na 2 Julaị 1949) bụ onye na-ahụ maka ọdịbendị na agụmakwụkwọ na Britain, onye ọkachamara na mpaghara Yoruba nke Naịjirịa. Site na 1999 ruo 2017, ọ bụ Prọfesọ nke African Cultural Anthropology na Mahadum Birmingham. Tupu ọ banye na Centre of West African Studies nke Mahadum Birmingham, ọ bụ onye nkuzi na Mahadum Ife na Naijiria. Kemgbe afọ 2018, ọ bụ Centennial Professor of Anthropology na London School of Economics.
Barber edeela akwụkwọ nkuzi abụọ maka Asụsụ Yoruba, na ọtụtụ akwụkwọ gbasara ọdịbendị Yoruba. E nyela ya ọtụtụ ihe nrite maka akwụkwọ ya, ndị ọgbọ ya na gọọmentị Britain anabatala ya maka onyinye ya na agụmakwụkwọ.
[1] mụrụ Barber na 2 Julaị 1949 na Charles na Barbara Barber. Ọ gụrụ akwụkwọ na Lawnswood High School, ụlọ akwụkwọ grammar nke ụmụ nwanyị niile dị na Lawns Wood, Leeds . [1] Ọ gụrụ Bekee na Girton College, Cambridge, ma gụsịrị akwụkwọ na Klas mbụ nke Bachelor of Arts (BA); dịka omenala si dị, a kwalitere BA ya ka ọ bụrụ Master of Arts (MA Cantab).[1][2]
Barber gbanwere ntụziaka wee mụọ nkà mmụta mmekọrịta mmadụ [1] ibe ya na Mahadum College London, mezue diplọma gụsịrị akwụkwọ. [2] mechara mee nchọpụta na Mahadum Ife na Naịjirịa, ebe ọ gụsịrị nzere Doctor of Philosophy (PhD). [1] Nnyocha [2] metụtara "ọrụ nke okwu uri na ndụ kwa ụbọchị" na Okuku, Osun State, Nigeria.
Site [1] 1977 ruo 1984, Barber bụ onye nkuzi na Ngalaba Asụsụ Africa na Akwụkwọ na Mahadum Ife na Naịjirịa. [3][2]Yoruba, nke ọ mụtara n'oge ọ na-agụ akwụkwọ doctorate, e ji mee ihe dị ka ihe na-akụzi ihe. N'afọ 1985, ọ laghachiri na United Kingdom wee sonye na Centre of West African Studies nke Mahadum Birmingham . [1] [1] bụ onye nkuzi site na 1985 ruo 1993, Onye nkuzi dị elu site na 1993 ruo 1997, wee bụrụ onye na-agụ akwụkwọ site na 1997 ruo 1999. Site na 1998 ruo 2001, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Centre of West African Studies . [1] [4][1]'afọ 1999, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Prọfesọ nke Anthropology nke Ọdịbendị Africa. [5] lara ezumike nká na Birmingham na 2017, a họpụtara ya dịka prọfesọ emeritus. [6] afọ 2018, ọ bụ Centennial Professor of Anthropology na London School of Economics . [1]
Na mgbakwunye na ọkwa agụmakwụkwọ ya oge niile, Barber enweela ọtụtụ nhọpụta nleta. [2]'afọ agụmakwụkwọ 1993/1994 ọ bụ Onye nkuzi nke Institute of Advanced Study and Research na African Humanities na Mahadum Northwestern na Illinois, United States. [7]'afọ 1999, ọ bụ Melville Herskovits Distinguished Visiting Professor na Mahadum Northwestern . [1] [2]Na 2014, ọ bụ Mellon Foundation Distinguished Visiting Scholar na Mahadum Witwatersrand, South Africa.[1]
Barber ejirila ọkwa dị elu na British Academy, ụlọ akwụkwọ mba United Kingdom maka Humanities na Social Sciences. Ọ bụ onye otu kansụl site na 2007 ruo 2008, ma bụrụkwa . [4]. [2]
Barber bụ onye na-ahụ maka ọdịbendị mmadụ, onye nyocha ya nọgidere na-elekwasị anya n'ime mpaghara ọ mere doctorate ya. [4] bụ ọkachamara na "ebe na-asụ Yoruba nke Naịjirịa" (Ndị Yoruba), na ọdịbendị ha, Okpukpe, na akwụkwọ a na-ekwu na nke edere ede. [2] na-elebakwa anya na "omenala a ma ama n'ofe ndịda Sahara Africa" ma nyochaa "iji agụ na ide eme ihe n'ebe ndị Africa na-achị".
[2] ka akụkụ nke mmasị nyocha sara mbara, Barber na-akụzi ihe ọmụmụ undergraduate na postgraduate na omenala a ma ama nke Africa, okpukpe na ememe Africa, ma na-akpụtakwa asụsụ Yoruba na ọkwa mbido.
onye mmekọ Barber bụ Paulo Fernando de Moraes Farias . [1] [8] bụ ọkọ akụkọ ihe mere eme nke oge ochie West Africa . [1]
[4]'N'afọ 2003, a họpụtara Barber ka ọ bụrụ onye otu nke British Academy (FBA), ụlọ akwụkwọ mba United Kingdom maka Humanities na Social Sayensị.a. họpụtara ya ka ọ bụrụ Commander of the Order of the British Empire (CBE) na 2012 New Year Honours maka ọrụ maka ọmụmụ Africa [1] na Dame Commander of The Order of the Britain Empire (DBE) na 2021 New Year Honneurs maka ọrụ na ọmụmụ nke ọdịbendị Africa.
[9]'Na 1991, Barber nwetara ihe nrite nke Amaury Talbot Prize for African Anthropology site n'aka Royal Anthropological Institute for I Can Can Speak ruo Echi: Oriki, Women and the Past in a Yoruba Town, ya . [10]'afọ 2001, e nyere ya "Melville J. Herskovits Award" site n'aka African Studies Association maka The Generation of Plays: Yoruba Popular Life in Theatre . [1] [11]'afọ 2009, e nyere ya "Susanne K. Langer Award for Outstanding Scholarship in the Ecology of Symbolic Form" site na Media Ecology Association for The Anthropology of Texts, Persons and Publics . [1] [12]'2013, e nyere ya ihe nrite “Paul Hair Prize” site n'aka otu African Studies Association for Print Culture na akwụkwọ akụkọ Yoruba mbụ.. [1]