Ali Baba na-anụ otu n'ime ndị ohi na'ekwu "Open Sesame".
"Open sesame" (French: , ouvre-toi; Arabic) bụ ahịrịokwu anwansi n'akụkọ "Ali Baba na ndị ohi iri anọ" na nsụgharị Antoine Galland nke Otu puku na otu abalị. Ọ na-emeghe ọnụ ọ́gbà ebe ndị ohi iri anọ zoro akụ.
Okwu a pụtara na mbụ na nsụgharị French nke Antoine Galland nke <i id="mwFw">Otu puku na otu</i> abalị (1704X1717) dịka Sésame, ouvre-toi (English, "Sesame.[1] N'akụkọ ahụ, Ali Baba nụrụ ka otu n'ime ndị ohi iri anọ na-ekwu "meghe Sesame". Nwanne ya nwoke mechara o nweghị ike icheta ahịrịokwu ahụ, ma na-agbagwoju ya anya na aha ọka ndị ọzọ na sesame, na'ịbụ onye tọrọ atọ n'ime ọgba anwansi.
A sụgharịrị okwu Galland n'ụzọ dị iche iche site na French gaa na Bekee dịka "Sesame, mepee", "Open, sesame" na "Meghe, O sesamo".[2][3]
Mkpụrụ Sesame na-eto n'ime oghere mkpụrụ nke na-ekewa mgbe ọ ruru ntozu oke, na ahịrịokwu ahụ nwere ike na ọ na - emeghe akụ, ọ bụ ezie na ejighị n"aka na okwu "sesame" na "osame ma ọ bụrụ mkpụrụ".[4][5][6]
Echiche ndị ọzọ gụnyere:
Sesame bụ mmụba nke abụọ nke Hibru šem 'aha', ya bụ. Chineke, maọbụ okwu kabbalistic na-anọchite anya Talmudic šem-ymarayīm ("shem - shamayim"), 'aha nke eluigwe'.[7]
Sesame nwere njikọ na ọrụ anwansi nke mba Babilọn nke na-eji mmanụ Sesame.[8]
↑Felix Ernst Peiser in Orientalistische Literaturzeitung (1902), as reported in Haupt.
↑Theodor Nöldeke in Zeitschrift für Assyriologie (1914), as reported in Haupt.
↑S. Thompson, Motif-index of folk-literature : a classification of narrative elements in folktales, ballads, myths, fables, mediaeval romances, exempla, fabliaux, jest-books, and local legends", 1955-1958. cf.Aarne–Thompson classification system
(in English) Paul Haupt, "Open Sesame" in Beiträge zur assyriologie und semitischen Sprachwissenschaft10:2, 1927, p. 165ff. Originally presented at the meeting of the American Oriental Society, Washington, Eprelụ 15, 1916.