[1]Olumbe Bassir (1919-) bụ onye sayensị Naijiria, onye edemede na agụmakwụkwọ. Ihe kacha enye [2] na nyocha bụ na mpaghara aflatoxins, nri na-edozi ahụ, na nyocha udo.
A mụrụ Olumbe Bassir na Senegal na nne na nna ya bụ Oku nke Sierra Leone na 1919, ndị mụrụ ya bụ Abdul na Isatu Bassir zụlitere ya na mpaghara Fourah Bay, na obodo Freetown. Ọ gara Prince of Wales Secondary School ebe ọ gafere ule Senior Cambridge na mwepụ na London matriculation. N'afọ 1946, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'oge dị mkpirikpi na Bo Government Secondary School, ọ gara Yaba College ebe ọ nwetara Higher National Diploma. [3] gara United Kingdom, ebe ọ nwetara nzere Bachelor of Science na 1949 na PhD na 1951 na Mahadum Liverpool.
Ọ nọrọ ọtụtụ ọrụ ọkachamara ya na Mahadum Ibadan, ebe o guzobere ngalaba Biochemistry na Microbiology. Ọ tọrọ ntọala nke ghọrọ ụlọ akwụkwọ ahụike mbụ na West Africa. Ka ọ na-erule 1958, ọ bụ prọfesọ zuru oke. Nkà mmụta ya bụ nri na-edozi ahụ na toxicology biochemical. [4] bụ n'oge dị iche iche Onye isi nke ngalaba abụọ ahụ, Dean nke ngalaba ma rụọkwa ọrụ dị ka onye na-anọchite anya Vice Chancellor.
O dere ma ọ dịkarịa ala akwụkwọ ọkachamara 250 site na 1972 mgbe Mahadum London nyere ya nzere dọkịta sayensị (D.Sc.) [3] meela njem nkuzi na-aga nke ọma na Soviet Union, United Kingdom, na United States of America n'etiti ndị ọzọ.
Olumbe Bassir bụ onye dere ọtụtụ akwụkwọ. Akwụkwọ ya nke 1957 Anthology of West African Verse [5] bụ ihe dị mkpa n'ịkpọbata uri ndị Afrịka edere na ndị na-ege ntị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ. Akwụkwọ ndị ọzọ a ma ama ya gụnyere Handbook of Practical Biochemistry (1963) na Metabolism of Afflatoxins and other Mycotoxins (1989).
N'afọ 1968, ya na Richard Tecwyn Williams jikọrọ aka site na British Inter-University Council for Higher Education Overseas. Ngalaba nyocha nke onye mmemme ahụ nyere aka mepụta usoro nyocha nke Drug Metabolism na Biochemical Toxicology na Ibadan ma nye aka n'ịkwalite mmasị na ime nchọpụta na-adọrọ mmasị na omume nri anụmanụ.
Mgbe ọ lara ezumike nká na Mahadum Ibadan, ọ nọgidere na-arụsi ọrụ ike ruo ọtụtụ afọ, na-aga n'ihu na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nke West African Journal of Biology and Applied Chemistry. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onyeisi oche nke Welcome Nigeria Fund, nke ghọrọ Bassir-Thomas Biomedical Foundation na mbido afọ 1990. Ọ na-ahazi Open House Colloquim kwa afọ.
Olumbe Bassir bụ onye na-akwado udo ruo ogologo oge, ọ bụkwa onye otu Pugwash Conferences on Science and World Affairs. O nyekwara aka na Mahadum na Quest for Peace. Bassir bụ onye otu World Association of World Federalists . [6] Ọ bụ onye Òtù Fabian Society nke ọ sonyeere n'oge ọ bụ nwa akwụkwọ na England. Mgbe [7] nọ n'England, ọ bụ onye otu West African Student Union, ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ya n'oge ụfọdụ.O guzobere Association of University Teachers na Naịjirịa nke mesịrị ghọọ Academic Staff Union of Universities.N'agbanyeghị na ọ bụghị onye na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị, o nyere aka mepụta nkwupụta nke Action Group.
Aha [8] "Olumbe" pụtara "Chineke dị" na Yoruba. Ọ bụ onye Quaker. Ọ lụrụ Constance mgbe ọ nọ na UK na Modesola mgbe ọ nọ Naijiria. O nwere ụmụ iri. N'afọ 2000, ọ nwere ọbara kpọnwụrụ akpọnwụ n'ụbụrụ n'ihi mmerụ ahụ dị egwu n'isi. N'agbanyeghị ịwa ahụ na mgbake nke ọma, ọ nwụrụ na May 23, 2001, e lie ya n'ụlọ ya na Ibadan na July 7, 2001.
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content