Paulin Hountondji | |
---|---|
![]() Hountondji in 2005 | |
Born | Paulin Jidenu Hountondji 11 Eprelụ 1942 Abidjan, Colony of Côte d'Ivoire, French West Africa |
Died | 2 Febụwarị 2024 Cotonou, Benin | (aged 81)
Nationality | Beninese |
Paulin Jidenu Hountondji (11 Eprel 1942 - 2 Febụwarị 2024) bụ onye Beninese ọkà ihe ọmụma, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye agụmakwụkwọ a na-ewere dị ka otu n'ime ndị kachasị mkpa n'akụkọ ihe mere eme nke Nkà ihe ọmụma Afrịka.[1] Site na 1970s gawa, ọ kụziri na Université Nationale du Bénin na Cotonou, ebe ọ bụ Prọfesọ nke Nkà Ihe Ọmụma. Na mmalite 1990s ọ rụrụ ọrụ nwa oge dị ka onye minista na-ahụ maka agụmakwụkwọ na onye minista maka ọdịbendị na nkwukọrịta ozi na gọọmentị Benin.
Paulin J. Hountondji gụrụ akwụkwọ na École Normale Supérieure, Paris, gụsịrị akwụkwọ na 1966, wee nweta akara mmụta doctorate na 1970 (akwụkwọ akụkọ ya dị na Edmund Husserl). Mgbe afọ abụọ kụziri ihe na Besançon (France), Kinshasa na Lubumbashi (Democratic Republic of the Congo), ọ nakweere post na Université Nationale du Bénin na Cotonou, ebe ọ kụziri ogologo oge dị ka Prọfesọ nke Nkà Ihe Ọmụma.
Otú ọ dị, ọrụ agụmakwụkwọ ya kwụsịrị site na oge ọ nọrọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ebe ọ bụ na ọ bụ onye a ma ama na-akatọ ọchịchị aka ike nke ndị agha chịrị mba ya, Hountondji tinyere aka na nloghachi Benin na ọchịchị onye kwuo uche ya (na 1992), ma jee ozi na gọọmentị dị ka Minista nke Mmụta na Minista nke Ọdịbendị na nkwukọrịta ruo mgbe ọ gbara arụkwaghịm ma laghachi na Mahadum na 1994.
Hountondji bụ ruo mgbe ọnwụ ya onye isi nke African Center for Advanced Studies na Porto-Novo, Benin, ma jee ozi dị ka Bingham Prọfesọ nke Humanities site na 1 August 2008 ruo 31 December 2008 na Mahadum Louisville na Louisville, Kentucky.[2]
N'afọ 1999, e nyere Hountondji Onyinye Prince ClausOnyinye Prince Claus Claus Fund, otu mba ụwa na-ahụ maka ọdịbendị na mmepe nke dị na Amsterdam.
Mmetụta nkà ihe ọmụma Hountondji gụnyere mmadụ abụọ n'ime ndị nkuzi ya na Paris, Louis Althusser na Jacques Derrida. Aha ya dabere na ọrụ ya dị oke mkpa gbasara ọdịdị nke nkà ihe ọmụma Africa. Ebumnuche ya bụ ethnophilosophy nke ndị edemede dịka Placide Tempels na Alexis Kagame. Ọ rụrụ ụka na ụzọ dị otú ahụ na-agbagwojuru anya ụzọ nke anthropology na ndị nke nkà ihe ọmụma, na-emepụta "a ngwakọ ịdọ aka ná ntị na-enweghị a recognizable ọnọdụ na ụwa nke tiori" ([1997], p. 52). Akụkụ nke nsogbu ahụ sitere n'eziokwu ahụ bụ na ethnophilosophy bụ n'ụzọ dị ukwuu nzaghachi na echiche Western echiche nke Africa; a polemical ọrụ na-arụ ọrụ megide ya nkà ihe ọmụma ndaba.
Ụzọ ya gbasapụrụ ntakịrị na ọrụ mgbe e mesịrị; ọ ka jụrụ ethnophilosophy dị ka ezi ịdọ aka ná ntị nkà ihe ọmụma, ma ọ kwagara n'ebe ọzọ nke njikọ nke omenala African echiche na siri ike usoro nkà ihe ọmụma. Ọ gbachitere akwụkwọ akụkọ ahụ ruo ụbọchị ikpeazụ ya.[3]
Hountondji nwụrụ na Cotonou na 2 Febụwarị 2024, mgbe ọ dị afọ 81. [4]