ụdịekere | nwanyị |
---|---|
mba o sị | Tunisia |
aha enyere | Sabiha |
ụbọchị ọmụmụ ya | 1959 |
Ebe ọmụmụ | Korba |
nwanne | Nacer Khemir |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Arabic |
Asụsụ ọ na-ede | Arabic |
ọrụ ọ na-arụ | odee akwụkwọ, illustrator, art historian |
ebe agụmakwụkwọ | School of Oriental and African Studies, University of London, University of Pennsylvania, Tunis University |
academic thesis | The Palace of Sitt al-Mulk and Fatimid imagery |
ikike nwebiisinka dị ka onye okike | Ọrụ nwebiisinka chekwara |
Sabiha Al Khemir ma ọ bụ Sabiha Khemir (Arabic) (amụrụ n'afọ 1959) bụ onye edemede Tunisia, onye na-ese ihe osise, na ọkachamara na Nkà Alakụba, onye ọrụ ya metụtara njikọ ọdịbendị na mkparịta ụka ọdịbendị.[1] Ọ bụ onye guzobere Museum of Islamic Art na Doha, Qatar.[2] A mụrụ ya na Tunisia ma too na Korba, Tunisia, ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ Koranic dị ka nwatakịrị. Ọ na-asụ asụsụ Bekee, Arabic na French nke ọma ma na-ekwu okwu n'ụwa niile na mgbakwunye na ịsụ Italian na Spanish. A matala ụzọ ya dị iche iche.[3] A maara ya maka iji isiokwu ndị metụtara ebe obodo ukwu na njirimara ya n'akwụkwọ na nka ya.[4]
Al Khemir gụsịrị akwụkwọ na 1982 na Mahadum Tunis, École Normale Supérieure, na nzere na Bekee Literature. N'afọ 1986, ọ natara MA (nke nwere ọdịiche) na Islamic Art and Archaeology na Mahadum London, School of Oriental and African Studies, na 1990, Ph.D. na Mahadim London, School for Oriental and African ọmụmụ. N'afọ 1990 ọ bụ Post-Doctoral Fellow, Mahadum Pennsylvania, Philadelphia, United States.
Ụfọdụ n'ime ọrụ agụmakwụkwọ mbụ ya pụtara ìhè na edemede Ph.D. ya, "The Palace of Sitt al-Mulk and Fatimid Imagery," London University, School of Oriental and African Studies, UK, 1990.[5]
N'etiti 1991 na 1992, Al Khemir bụ onye ndụmọdụ maka Metropolitan Museum of Art, New York maka ihe ngosi "Al-Andalus: Islamic Arts of Spain". Ọ gara Europe na North Africa na-achọ ihe na akụkọ ihe mere eme nke ga-enye ihe ndabere maka ihe ngosi ahụ. "...O dere nnyocha nke ọma nke ihe atụ iri nke ihe odide koranic iji gosipụta otu ụdị calligraphy dị iche iche si mepụta n'ụwa ndị Alakụba... Afọ nke ihe ngosi Al-Andalus dị ịrịba ama: 1992 bụ ncheta narị ise nke njem Christopher Columbus a ma ama na 1492, nke bụkwa afọ mgbe ọchịchị ndị Alakụbụrụ bịara na ala Iberian. " [6] Ahụmahụ a kpaliri otu n'ime edemede ya ndị ọzọ, "The Absent Mirror", nke mbụ e bipụtara na "Meetings with Remarkable Muslims, Eland Books, UK, 2005.
N'afọ 1992-1993, Al Khemir mepụtara ihe ngosi abụọ a na-agbasa na Channel 4, UK. Site na 1993 ruo 1996, ọ bụ onye ndụmọdụ maka Nour Collection Inc., Khalili Collection of Islamic Art . [7]
O dere nnukwu ọrụ na nka ihe atụ nke Islam ("Figures and Figurines, Sculpture from the Islamic Lands (narị afọ nke 7 na 19)," Khalili collection Series, Oxford University Press ma nye aka na "Seals and Talismans," Khalili Collection Series (ha abụọ na-abịa). Ọ bụ isiokwu nke obere ihe ngosi maka Central Television, UK, nke akpọrọ "Take 15" na 1993.
N'agbata afọ 2001 na afọ 2004, ọ rụrụ ọrụ na mba ụwa dị ka onye ndụmọdụ nakwa dị ka onye nkuzi na onye nkuzi nke nka Islam, The British Museum Diploma in Asian Art, London, UK.
Al Khemir jere ozi dị ka onye isi nchoputa nke Museum of Islamic Art [2] na Doha, Qatar site na 2006 ruo 2008, ebe ọ sonyeere dị ka onye ndụmọdụ site na 2003 ruo 2004 mgbe o nyere nyocha na akwụkwọ maka nchịkọta na-emepe emepe. N'afọ 2005-2006, a kpọrọ ya onye isi nlekọta / onye nduzi na-eme ihe nkiri. A matara ya maka ọhụụ ya n'ịmepụta mmemme maka ebe ngosi ihe mgbe ochie nke na-emesi ike ebe nka na mmemme agụmakwụkwọ nke malitere ogologo oge tupu emeghe ebe ngosi ihe ochie ahụ na Nọvemba 2008. Ọ dị irè n'ime ka nchịkọta ahụ too site n'inweta ọtụtụ ọrụ nka pụrụ iche.[8]
Ọ haziri ma dee akwụkwọ (n'asụsụ French, Arabic na Bekee) maka ngosi Louvre "Site na Córdoba ruo Samarkand, Masterpieces site na Museum of Islamic Art, Doha" (2006), ngosi ngosi nka mbụ nke ụfọdụ n'ime ihe ndị ga-aghọ isi nke nchịkọta na-adịgide adịgide nke ebe ngosi ihe mgbe ochie. Nhọrọ Al Khemir maka ihe ngosi ahụ na-egosi "ihe niile dị mkpa nke nka Alakụba: arabesque, geometry na calligraphy. ... Ọ dị ebube, mana Sabiha Al Khemiri chọrọ ihe ndị dị na nchịkọta ahụ, ka ọ na-enye ọṅụ, iji gbanwee nghọta anyị banyere nka Alakụbụba ma dozie ụfọdụ nghọta na-ezighị ezi ...Sabiha Al K hemir nwere olileanya na ịma mma doro anya nke ihe ndị ahụ ga-eduga ndị mmadụ na ekele ọhụrụ nke nka Alakụrụ, nakwa na ụlọ ngosi nka Alakụga a ga-akọwa akụkọ ihe mere eme maka ndị ọzọ, dịka ihe mgbe ochie nke oge a bụ ihe mgbe ahụ.[8]
N'ọnwa Nọvemba afọ 2012, a họpụtara Al Khemir dị ka onye ndụmọdụ mbụ nke nka Alakụba na Dallas Museum of Art . [9] Ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ were Al Khemir n'ọrụ iji bulie ọnụnọ nke nka Alakụba na ihe ngosi na nchịkọta ya.[9]
Na Machị 2014, ihe ngosi Al Khemir "Nur: Light in Art and Science from the Islamic World," ihe ngosi sara mbara nke nka Alakụba, kwagara na Dallas Museum of Art mgbe ọ gachara na Seville na Focus-Abengoa Foundation . [10] Isi okwu nke ihe ngosi ahụ bụ echiche Arabic nke "nur," nke nwere akụkụ metaphysical karịa ihe a na-ahụ anya, ihe a na ya pụtara, dịka na okwu koranic "ìhè n'elu ìhè," na-egosi Chineke dị ka ìhè nke ụwa.[1] "Site na ihe ọmụma miri emi ya banyere ihe ndị Alakụba gburugburu ụwa, Ms. Al Khemir nwere ike inweta ọtụtụ ọrụ ndị a na-egosibeghị na United States, gụnyere peeji anọ sitere na 'Blue Koran' nke narị afọ nke itoolu ruo nke iri na Tunisia; gouache nke narị afọ iri na itoolu, nke isii na ọkara ụkwụ ogologo nke zodiac, nke sitere na Iran, nke na mbụ na-adịbeghị n'ihu ọha; na ọtụtụ ihe crystal chess nke narị afọ na-ahapụghị Spain. "[1][10]
N'ọrụ okike mbụ o bipụtara dị ka onye na-ese ihe osise na-eto eto, o nyere aka na 'L'Ogresse' (Edition Maspero, Paris, 1975) mgbe ọ dị afọ 15 ma gosipụta 'Le Nuage Amoureux' mgbe ọ dị obere (Edition maspero, Paris.
Ọrụ ihe osise ya a ma ama bụ "The Island of Animals," Quartet, London na Mahadum Texas Press (April 1994). ( ) Ihe osise ya jikọtara ya na nsụgharị Denys Johnson-Davis nke akụkọ ifo Islam nke narị afọ nke iri a banyere ibu ọrụ mmadụ na ụmụ anụmanụ, nke sitere na "Epistles of the Brethren of Purity, "The Dispute between Animals and Man".
Dị ka e kwuru n'elu, Al Khemir sere akwụkwọ ụmụaka "Fables across Time: Kalila and Dimna," American Folk Art Museum (December 8, 2016), nke o dekwara.[15][16]