Cofán (også kofan og kofane; eigenamn a'ingae) er språket til cofánarar, ei urfolkgruppe frå Sucumbíos-provinsen i Nordaust-Ecuador og sørlege Colombia (Nariño-departmentet; Orito, San Miguel og Valle del Guamuez i Putumayo-departmentet).[1]
Cofán er rekna som eit truga språk, men har 1 400 til 2 400 talarar.[2] Det finst to former av språket: Aguarico, som blir tala i Ecuador, og San Miguel, som hovudsakleg blir tala i Colombia.[2] Rundt 60 % av cofán-talarar i Ecuador kan lesa og skriva på sitt eige språk.[3]
Bruk av cofán i Ecuador er knytt til språket i eigedomsdokument og i tospråkleg utdanning i skulesystemet. I Colombia er cofán meir utsett på grunn av krig, forflytting og giftarmål utanfor språksamfunnet.[2]
Cofán er eit isolert språk, det vil seia at det ikkje er klart plassert i ein språkfamilie. Det har likskapar med ordtilfanget i chibchanske språk, som er nabospråk. Denne leksikalske likskapen beviser likevel ikkje at cofán høyrer til dei chibchanske språka.[4]
Loukotka (1968) har samla inn grunnleggjande ordtilfang for 1-7 og 9-10.[5] Nummer 4 og 11-19 er frå Moon Handbooks: Ecuador and the Galápagos Islands.[6]
Tyding |
Cofán
|
hovud |
súbe
|
fot |
tsetenbínbe
|
mann |
sándiʔe
|
vatn |
nahé; tsa'coer
|
eld |
sínge
|
sol |
kuébe
|
måne |
kúse kuébe
|
elv
|
na'en
|
fugl |
chiríri
|
fisk |
abúi
|
kaiman
|
vatoova
|
harpyørn
|
cornsipeendo
|
jaguar
|
taysy
|
tapir
|
coovy
|
korleis har du det?
|
meenga'kay
|
ja
|
hayo
|
nei
|
may'en
|
takk
|
chietzafpopoem
|
farvel
|
chieegaychu
|
- ↑ Fischer, R. W. (2007). «Clause linkage in Cofán (A'ingae), a language of the Ecuadorian-Colombian border region». Language endangerment and endangered languages: linguistic and anthropological studies with special emphasis on the languages and cultures of the Andean-Amazonian border area. Indigenous Languages of Latin America (ILLA) 5. Leiden: CNWS Publications. s. 381–399. hdl:11245/1.277948.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 Gijn, Rik van; Haude, Katharina; Muysken, Pieter (29. april 2011). Subordination in Native South American Languages (på engelsk). John Benjamins Publishing. ISBN 9789027287090.
- ↑ «Cofán». Ethnologue. Henta 23. august 2017.
- ↑ Klein, Harriet E. Manelis; Stark, Louisa R. (20. juli 2011). South American Indian Languages: Retrospect and Prospect (på engelsk). University of Texas Press. ISBN 9780292737327.
- ↑ Loukotka, Čestmír (1968). Classification of South American Indian languages. Los Angeles: UCLA Latin American Center.
- ↑ Smith, Julian; Brown, Jean (2009) [1998]. Blakley, Annie M., red. Ecuador and the Galápagos Islands. Moon Handbooks (4th utg.). Berkeley, CA: Avalon Travel. s. 178. ISBN 978-1-59880-134-7. ISSN 1095-886X.
- Baldauf, R. B., Kaplan, R. B., King, K. A., & Haboud, M. (2007). Language planning and policy in Latin America: Language Planning and Policy in Ecuador (Vol. 1). Clevedon: Multilingual Matters.
- Borman, M. B. (1962). «Cofan phonemes». I Elson, Benjamin; Peeke, Catherine. Studies in Ecuadorian Indian languages: I. SIL International Publications in Linguistics. s. 45–59. Henta March 10, 2017.
- Borman, M. B. (1976). Vocabulario cofán: Cofán-castellano, castellano-cofán. (Serie de vocabularios indígenas Mariano Silva y Aceves, 19). Quito: Summer Institute of Linguistics.
- Borman, M. B. (1977). «Cofan paragraph structure and function». SIL International Publications in Linguistics 52 (3): 289–338. Henta March 10, 2017.
- Borman, M. B. (1990). Cofan cosmology and history as revealed in their legends: The Cofan Alphabet. Quito, Ecuador: Instituto Linguistico de Verano.
- Cofán. (n.d.). «Cofán». Ethnologue. Henta 10. mars 2017. </ref>
- Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin; Bank, Sebastian, red. (2016). "Cofán". Glottolog 2.7. Jena: Max Planck Institute for the Science of Human History.
- Gijn, E. V., Haude, K., & Muysken, P. (2011). Subordination in native South-American languages. Amsterdam: John Benjamins Pub. Co.
- Klein, H. E., & Stark, L. R. (2011). South American Indian languages: retrospect and prospect. Austin: University of Texas Press.
- Lewis, M. Paul; Simons, Gary F.; Fennig, Charles D., red. (2015), Ethnologue: Languages of Ecuador (PDF) (18. utg.), s. 11–21
- Nettstader