Han vart ein del av Det osmanske riket i 1517 i lag med resten av Palestina, og Qatanna stod oppført i osmanske skattelister i 1596 som ein del av Quds nahiya i Qudsliwa. Han hadde eit folketal på 12 hushaldningar, alle muslimar, og betalte skatt for kveite, bygg, oliven, tilfeldige inntekter, geiter og/eller bikubar.[5]
I 1863 vitja den franske oppdagaren Victor Guérin landsbyen og estimerte at han hadde kring 250 innbyggjarar.[6]
I 1883 skildra Palestine Exploration Fund i Survey of Western Palestine staden som ein «liten landsby i ein djup, smal dal, med fine olivenlundar og grønsakshagar.»[7]
I folketeljinga i 1922 hadde Qatanneh 633 innbyggjarar, alle muslimarar.[8] Dette hadde auka i folketeljinga i 1931 til 875, framleis alle muslimar, i 233 hus.[9]
I 1945 Qatanna eit folketal på 1 150, alle arabarar, med 9 464 mål land, i følgje ei offisiell landmåling.[10] Av dette var 1 829 mål var plantasjar og irrigert land, 1 603 nytta for korn,[11] medan 32 mål vart utbygd land.[12]
Etter den arabisk-israelske krigen i 1948, vart mykje av landområdet til Qatanna erklært eit «ingenmannsland» som utgjorde ein del av den demilitariserte sonen mellom våpenkvilelinjene i israelsk og jordansk territorium. Etter 1995 vart 716 mål av landområdet til Qatanna overført til Den palestinske sjølvstyresmakta.[3]
Hütteroth, Wolf-Dieter; Abdulfattah, Kamal (1977). Historical Geography of Palestine, Transjordan and South Syria in the Late 16th Century. Erlanger Geographische Arbeiten, Sonderband 5. Erlangen, Tyskland: Vorstand der Fränkischen Geographischen Gesellschaft. ISBN3-920405-41-2.
↑Government of Palestine, Department of Statistics. Village Statistics, April, 1945. Sitert i S. Hadawi, Village Statistics, 1945. PLO Research Sentral, 1970, s. 58
↑Government of Palestine, Department of Statistics. Village Statistics, April, 1945. Sitert i S. Hadawi, Village Statistics, 1945. PLO Research Sentral, 1970, s. 104
↑Government of Palestine, Department of Statistics. Village Statistics, April, 1945. Sitert i S. Hadawi, Village Statistics, 1945. PLO Research Sentral, 1970, s. 154