109 Herculis

109 Herculis
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Herkules
Rektascension	18^t 23^m 41,88967^s[1]
Deklination	+21° 46′ 11,0854″[2]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	3,84,[3] 3,82-3,86 (V)[4]
Stjärntyp
Spektraltyp	K2 IIIab[5]
B–V	1,168 ± 0,005[6]
Variabeltyp	Misstänkt variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-57,55 ± 0,27[7] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: 196,027 ± 0,221[1] mas/år Dek.: -241,709 ± 0,322[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	27,4579 ± 0,2258[1]
Avstånd	118,8 ± 1,0 lå (36,4 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+0,87[8]
Detaljer
Massa	1,05 ± 0,18[9] M☉
Radie	11,55^+0,20-0,19[9] R☉
Luminositet	56,9 ± 0,5[1] L☉
Temperatur	4 569 ± 60[9] K
Metallicitet	-0,06[9] dex
Vinkelhastighet	4,4[7] km/s
Ålder	6,39 ± 2,71[9] miljarder år
Andra beteckningar
HD 169414[10], HIP 90139[10], HR 6895[10], IRAS 18215+2144[10], SAO 86003[10], 2MASS J18234188+2146108[10], ASCC 794969[10], BD+21 3411[10], CCDM J18236+2147A[10], CSV 101725[10], FK5 690[10], GC 25116[10], GCRV 10875[10], HIC 90139[10], IDS 18194+2144 A[10], IRC +20364[10], JP11 2969[10], LSPM J1823+2146[10], LTT 15436[10], N30 4086[10], NLTT 46421[10], NSV 10742[10], PLX 4231[10], PLX 4231.00[10], PMC 90-93 492[10], PPM 107183[10], RAFGL 2145[10], ROT 2600[10], SRS 30690[10], TD1 22338[10], TYC 1580-2158-1[10], UBV 15648[10], WDS J18237+2146A[10], YZ 21 6449[10], WEB 15411[10], Gaia DR2 4529285391522200320[10], 109 Her, TIC 342319296[10], WDS J18237+2146Aa,Ab[10], Gaia DR3 4529285391533766400[10], AG+21 1829[10] och UBV M 22918[10][11]

109 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna^[12] i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 3,84^[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 27,5^[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 119 ljusår (ca 36 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –58 km/s.^[7] och kan komma så nära jorden som 81 ljusår om ca 328 000 år.^[13]

Nomenklatur

109 Herculis bildade tillsammans med 93 Herculis, 95 Herculis och 102 Herculis den av den polsk-tyske astronomen Jan Hevelius i slutet av 1600-talet introducerade stjärnbilden Kerberos (stjärnbild). Den föll emellertid snabbt ur bruk.^[14][15]

Egenskaper

109 Herculis är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K2 IIIab,^[5] som ingår i röda klumpen,^[16] vilket anger att befinner sig på den horisontella jättegrenen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna. Den har en massa som är ungefär lika med en^[9] solmassa, en radie som är ca 12^[9] solradier och utsänder ca 57^[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 600 K.^[9]

109 Herculis är en misstänkt variabel^[4] som varierar mellan visuell magnitud +3,82 och 3,86 och varierar utan någon fastställd periodicitet.^[4]

Se även

• Variabel stjärna

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 109 Herculis, 25 januari 2020.

Noter

1. ^ [ ] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
2. ”Basic data: V* 109 Her – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=109+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 2 september 2019. 
3. ^ [ ] J. R., Ducati (2002), "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system", CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues, 2237, Bibcode:2002yCat.2237....0D.
4. ^ [ ] ”NSV 10742” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=49366. Läst 2 september 2019. 
5. ^ [ ] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
6. van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=90139. Läst 2 september 2019. 
7. ^ [ ] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
8. Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, arXiv:astro-ph/0409683, Bibcode:2005A&A...430..303C, doi:10.1051/0004-6361:20041440.
9. ^ [ ] Baines, Ellyn K.; et al. (2018), "Fundamental Parameters of 87 Stars from the Navy Precision Optical Interferometer", The Astronomical Journal, 155, 30, arXiv:1712.08109, Bibcode:2018AJ....155...30B, doi:10.3847/1538-3881/aa9d8b.
10. ^ [ ] SIMBAD Astronomical Database.^{[källa från Wikidata]}
11. "109 Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-06-18.
12. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
13. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
14. ”Cerberus – the Three-Headed Dog”. Astronomy Facts. Arkiverad från originalet den 3 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170503053745/http://www.pa.msu.edu/people/horvatin/Astronomy_Facts/obsolete_pages/cerberus.htm. Läst 4 juni 2014. 
15. Ian Ridpath. ”Cerberus”. http://www.ianridpath.com/startales/cerberus.htm. Läst 4 juni 2014. 
16. Puzeras, E.; et al. (October 2010), "High-resolution spectroscopic study of red clump stars in the Galaxy: iron-group elements", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 408 (2): 1225–1232, arXiv:1006.3857, Bibcode:2010MNRAS.408.1225P, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17195.x.