11765 Alfredfowler | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 17 oktober 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (11765) Alfredfowler |
Alternativnamn | 9057 P-L, 1978 UG6[1] |
Uppkallad efter | Alfred Fowler[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,5876 AU |
Perihelium | 2,0743 AU |
Halv storaxel | 2,3309 AU |
Excentricitet | 0,1101 |
Siderisk omloppstid | 1299,8 d (3,55 år) |
Medelanomali | 206,284° |
Inklination | 3,274° |
Longitud för uppstigande nod | 312,460° |
Periheliumargument | 271,780° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 3,82 km |
Albedo | 0,175 |
Absolut magnitud (H) | 14,38 |
11765 Alfredfowler eller 9057 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 17 oktober 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den brittiske astrofysikern Alfred Fowler.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
|