| 12617 Angelusilesius | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 17 oktober 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12617) Angelusilesius |
| Alternativnamn | 5568 P-L, 1986 XB2, 1977 RY[1] |
| Uppkallad efter | Angelus Silesius[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 25 februari 2023 | |
| Aphelium | 2,9652 AU |
| Perihelium | 2,3175 AU |
| Halv storaxel | 2,6413 AU |
| Excentricitet | 0,1225 |
| Siderisk omloppstid | 1568,0 d (4,29 år) |
| Medelanomali | 208,382° |
| Inklination | 8,064° |
| Longitud för uppstigande nod | 30,413° |
| Periheliumargument | 321,596° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 11,18 km |
| Albedo | 0,055 |
| Absolut magnitud (H) | 13,63 |
12617 Angelusilesius eller 5568 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 17 oktober 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den tyske författaren Angelus Silesius.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 11 kilometer.
| |||||||||||