4 Equulei | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Lilla hästen |
Rektascension | 21t 05m 26,71378s[1] |
Deklination | +05° 57′ 29,5655″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,94 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | F8 V[3] + ? |
U–B | 0,20[4] |
B–V | 0,538[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -12,7 ± 0,3[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -128,69[1] mas/år Dek.: -113,60[1] mas/år |
Parallax () | 20,44 ± 1,68[1] |
Avstånd | 160 ± 10 lå (49 ± 4 pc) |
Absolut magnitud () | 2,52[2] |
Detaljer | |
Massa | 1,39+0,09-0,03[6] M☉ |
Radie | ca 1,2[7] R☉ |
Luminositet | 4,98[5] L☉ |
Temperatur | 6 213 ± 63[6] K |
Metallicitet | -0,18 ± 0,05[6] dex |
Vinkelhastighet | 6,2 ± 1,0[2] km/s |
Ålder | 3,07+0,35-0,44[1] miljarder år |
Andra beteckningar | |
4 Equ, AG+05 3080, AKARI-IRC-V1, 2105266+055728, BD+05 4697, CCDM J21054+0558A, GSC 00538-02797, HD 200790, HIC 104101, HIP 104101, HR 8077, IRAS 21029+0545, LSPM J2105+0557, 2MASS J21052673+0557294, PLX 5071, PPM 171253, 1RXS J210527.2+055730, SAO 126535, TD1 27646, TYC 538-2797-1, USNO-B1.0 0959-00553579, uvby98 100200790, WDS J21054+0557A, Gaia DR2 1736325127380047744 [8] |
4 Equulei, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lilla hästen ca 3° öster om Alpha Equulei.[9] Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,94[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 160 ljusår (ca 49 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -13 km/s.[5]
Primärstjärnan 4 Equulei A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V[3] med ett ovanligt spektrum nästan helt utan linjer för litium.[10] Den har en massa som är ca 1,4[6] solmassor, en radie som är ca 1,2[1] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 5[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200[6] K.
4 Equulei A är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 5,4093 ± 0,0026 år (1 975,76 ± 0,94 dygn) och en excentricitet av 0,39.[11] Griffin (2011) noterade att massan för sekundärstjärnan troligen är minst lika med solens, vilket för en vanlig stjärna i huvudserien bör göra den synlig i spektrumet. Avsaknaden av nämnvärd ultraviolett strålning tycks utesluta den som vit dvärg. Istället kan den bestå av en dubbelstjärna av dvärgar med låg massa.[9] 4 Equulei A har en följeslagare av magnitud 12,4, som 2012 låg med en vinkelseparation av 30,70 bågsekunder vid en positionsvinkel på 301°.[12]
|