50 Aquarii

50 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 24m 27,06016s[1]
Deklination-13° 31′ 45,7290″[1]
Skenbar magnitud ()+5,76[2]
Stjärntyp
SpektraltypG7.5 III[3]
B–V+0,970 ± 0,004[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,1 ± 2,9[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +98,380[1] mas/år
Dek.: -2,909[1] mas/år
Parallax ()12,2800 ± 0,0965[1]
Avstånd266 ± 2  (81,4 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()+0,03[2]
Detaljer
Massa2,49 ± 0,25[4] M
Radie14,17 ± 0,81[4] R
Luminositet103,7 ± 11,5[4] L
Temperatur4 897 ± 34[4] K
Metallicitet-0,21 ± 0,10[4] dex
Vinkelhastighet4,07[5] km/s
Ålder620 ± 170[4] miljoner år
Andra beteckningar
CD-25 15905, CPD-25 7453, GSC 06962-01577, HD 212271, HIC 110529, HIP 110529, HR 8529, IRAS 22207-2500, 2MASS J22233084-2445457, PPM 273730, 1RXS J222331.0-244541, SAO 191105, TYC 6962-1577-1, Gaia DR2 6625677929634767360 [6]

50 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[7] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 5,76 [2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 266 ljusår (ca 81 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -21 km/s.[4] Stjärnan är belägen nära ekliptikan och är därför föremål för ockultationer med månen.[8]

50 Aquarii är en gul till orangeröd jättestjärna av spektralklass G7.5 III,[3] som med 87 procent sannolikhet befinner sig på den röda jättegrenen.[4] Den har en massa som är ca 2,5[4] gånger större än solens massa, en radie som är ca 14[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 104[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 900[4] K.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 50 Aquarii, 16 november 2019.
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Reffert, Sabine; et al. (2015), "Precise radial velocities of giant stars. VII. Occurrence rate of giant extrasolar planets as a function of mass and metallicity", Astronomy & Astrophysics, 574: A116, arXiv:1412.4634, Bibcode:2015A&A...574A.116R, doi:10.1051/0004-6361/201322360. Note: the infobox values are based on the RGB model.
  5. ^ Hekker, S.; Meléndez, J. (2007), "Precise radial velocities of giant stars. III. Spectroscopic stellar parameters", Astronomy and Astrophysics, 475 (3): 1003, arXiv:0709.1145, Bibcode:2007A&A...475.1003H, doi:10.1051/0004-6361:20078233.
  6. ^ "50 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 24 oktober 2018.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  8. ^ Blow, G. L.; et al. (November 1982), "Photoelectric observations of lunar occultations. XIII", Astronomical Journal, 87: 1571–1584, Bibcode:1982AJ.....87.1571B, doi:10.1086/113247. See p. 1578, SAO 165044.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]