52 Herculis | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Herkules |
Rektascension | 16t 49m 14,21821s[1] |
Deklination | +45° 58′ 59,9620″[2] |
Skenbar magnitud () | +4,82[3], (4,87 + 8,85/9,0 + 9,1)[3], +4,78 – 4,85(V)[4] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | A1 VpSiSrCr[5] + K0 V?[6] |
U–B | +0,005[7] |
B–V | 0,087 ± 0,03[8] |
Variabeltyp | Roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[4][7] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -1,60 ± 0,5[3] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +22,57 ± 0,36[1] mas/år Dek.: -51,35 ± 0,36[1] mas/år |
Parallax () | 18,10 ± 0,34[1] |
Avstånd | 180 ± 3 lå (55 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | 1,16 + 5,47 + 5,57[9] |
Detaljer | |
Massa | 2,19+0,14-0,22[10] M☉ |
Radie | 2,30 ± 0,11[10] R☉ |
Luminositet | 29,5+2,1-2,0[10] L☉ |
Temperatur | 8 840 ± 190[10] K |
Vinkelhastighet | 23,2 ± 1,4[10] km/s |
Ålder | 525+234-162[10] miljarder år |
Andra beteckningar | |
IRAS 16477+4604[11], 2MASS J16491422+4559000[11], HR 6254[11], SAO 46305[11], GSC 03500-02419[11], HD 152107[11], HIP 82321[11], BD+46 2220[11], ADS 10227 ABC[11], CCDM J16492+4559ABC[11], GC 22662[11], GCRV 9677[11], HIC 82321[11], JP11 2796[11], PLX 3830[11], PLX 3830.00[11], PPM 55686[11], ROT 2389[11], TD1 19619[11], UBV 14263[11], uvby98 100152107 ABC[11], V637 Her[11], WDS J16492+4559A,BC[11], PMSC 16463+4609[11], WEB 13896[11], 52 Her, 1RXS J164914.1+455848[11], TIC 115420152[11], AG+46 1202[11] och Renson 43050[11] [12] |
52 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[9][6] i den norra delen av stjärnbilden Herkules,[12] som också har variabelbeteckningen V637 Herculis. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,82[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 180 ljusår (ca 55 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –1,6 km/s.[3]
Primärstjärnan 52 Herculis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A1VpSiSrCr[5] och är en magnetisk[13] kemiskt speciell stjärna[10] med onormala mängder kisel, strontium och krom. Den har en massa som är ca 2,2[10] solmassor, en radie som är ca 2,3[10] solradier och utsänder ca 30[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 8 800 K.[10]
52 Herculis är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV),[4] som varierar mellan visuell magnitud +4,78 och 4,85 med en period av 3,8567 dygn.[4]
De två följeslagarna bildar en dubbelstjärna med en omloppsperiod på 56 år, en halv storaxel av 0,279 bågsekunder och en excentricitet av 0,13.[9] De har en vinkelseparation av 1,78 bågsekunder från primärstjärnan.[6] Parets totala massa är 1,16 ± 0,09 solmassor[9] och de har en kombinerad visuell magnitud av 8,85.[6] Den ljusare delen av detta par misstänks vara en stjärna i huvudserien av spektralklass K0 V.