Anders Åberg

För personer med liknande namn, se Anders Åberg (olika betydelser).
Anders Åberg
Född16 april 1945[1]
Död23 januari 2018 (72 år)
Nordingrå, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningKonstnär, skulptör
FöräldrarPelle Åberg
Redigera Wikidata
Del av Anders Åbergs utsmyckning på Skogshögskolan i Umeå, föreställande ett jättelikt dragspel: "Hyllning till alla dragspelarna som befolkar våra skogar". Inuti dragspelet finns ett rum med en dikt om skogsångest av Bengt Carlsson.
En annan del av Anders Åbergs utsmyckning på Skogshögskolan , föreställande den sedermera nedlagda sulfitfabriken i Hörnefors.
En detalj ur Åbergs utsmyckning av Solna centrums tunnelbanestation.
Spapshjälmen
Spapshjälmen som den är placerad utanför arenan där Timrå IK spelar sina hemmamatcher i Timrå kommun.

Per Anders Åberg, född 16 april 1945 i Stockholm, död 23 januari 2018 i Nordingrå,[2] var en svensk skulptör, målare och tecknare. Anders Åberg är bland annat känd för sina träskulpturer av landsbygdshus, ofta i form av modeller.

Anders Åberg var son till konstnären Pelle Åberg, som efter inbjudan från konstnärskollegan Olle Nordberg på 1940-talet började tillbringa somrarna tillsammans med familjen i Nordingrå.[3].

Anders Åberg var bosatt i Häggvik i Nordingrå, där han tillsammans med makan Barbro från 1980 byggde upp friluftsmuseet Mannaminne med ett sjuttiotal byggnader. Där finns bland annat en ungersk bondgård, ett estniskt hus och en norsk stavkyrka. Det finns också en konsthall och specialmuseer för teknik, jordbruk och fiske.

Åberg är representerad vid bland annat Nationalmuseum[4] i Stockholm, Västerås konstmuseum[5] och Göteborgs konstmuseum.[6] Han har även gjort konstutsmyckningen i Stockholms tunnelbana i Solna centrum.

År 2019 kom Solveig Nordlunds dokumentärfilm, Mannaminne, som sändes i SVT, om Anders Åbergs liv och livsverk.[7]

Offentliga verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, european-art.net .[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Mannaminnes skapare Anders Åberg död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/anders-aberg-dod. Läst 25 januari 2018. 
  3. ^ Lindahl, Gudrun (1991). Anders Åberg. Bjästa: Cewe-förlaget. Libris 7647100. ISBN 9175421968 
  4. ^ ”Nationalmuseum”. Arkiverad från originalet den 23 april 2017. https://web.archive.org/web/20170423064811/http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=5372&viewType=detailView. Läst 22 april 2017. 
  5. ^ ”San Francisco, Black Pantherkontor”. Västerås konstmuseum. https://digitaltmuseum.se/0210413538488/san-francisco-black-pantherkontor-skulptur. Läst 24 mars 2002. 
  6. ^ Göteborgs konstmuseum
  7. ^ [https://web.archive.org/web/20200507074246/https://www.svtplay.se/video/22047310/mannaminne ”Mannaminne Dokumentär från 2019”]. SVT. Arkiverad från originalet den 7 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200507074246/https://www.svtplay.se/video/22047310/mannaminne. Läst 2 maj 2020. 
  8. ^ ”Spelglädje”. Ljusdals kommun. Arkiverad från originalet den 12 november 2018. https://web.archive.org/web/20181112141440/http://www.ljusdal.se/upplevagora/kultur/konstvandring/spelgladje8. Läst 12 november 2018. 
  9. ^ Landström, Lars (16 oktober 2007). ”En bättre värld”. Allehanda. Arkiverad från originalet den 12 november 2018. https://web.archive.org/web/20181112181548/https://www.allehanda.se/artikel/kultur/en-battre-varld-1. Läst 12 november 2018. 
  10. ^ Lundberg, Rebecca (16 maj 2016). ”Kramfors tur och retur”. SvT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/konst/kramfors-tur-och-retur. Läst 12 november 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]