Andjakt

Jägare och gräsänder av Bruno Liljefors.

Andjakt är jakt på änder och liknande sjöfåglar.

Andjakt bedrivs ute till havs, längs med kusten, eller intill sjöar och vattendrag. Hagelgevär används för att skjuta änder, oftast kaliber 12, där hagelstorleken anpassas efter vilken art som jagas.^[1] Varje år föds det i Sverige industriellt upp 400 000 gräsänder, 250 000 fasaner och 75 000 rapphöns för att släppas ut och skjutas, utöver alla vilda änder som jagas.^[2] Totalt i Europa föds det varje år upp 3 miljoner gräsänder för jakten.^[3]

Änder jagas genom uppflogsjakt där en hund får dem flyga upp varefter de skjuts i flykten, eller när dem flyttar söderut på hösten, så kallad sträckjakt. Efter träff används vanligen en fågelhund för apport. Enligt lag krävs att en apporterande hund medförs vid andjakt.^[1]

När änder jagas med hagelgevär finns risk för skadeskjutningar. Eftersom änderna ofta flyger i flock, finns risken att flera änder träffas när jägare skjuter in i flocken för att träffa en individ. Den anden som träffas av den centrala klungan av hagel dör och faller till marken. Däremot kan änder vid periferin av hagelspridningen träffas av enstaka hagel som de överlever, men som leder till livslångt lidande.^[4][5]

Svenska regler vid andjakt

I lagen definieras vilt som vilda däggdjur och fåglar. Jakt innebär att fånga eller döda vilt och att i detta syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Det inkluderar även att göra ingrepp i fåglarnas bon och att ta eller förstöra deras ägg. Alla fåglar är därmed fredade och jakt får endast bedrivas enligt strikta regler. Det krävs jägarexamen och att man har jakträtt på marken man jagar. Jakten måste även utföras på ett sätt som inte orsakar onödigt lidande för änderna.^[6][7]

I Sverige är andjakt tillåtet på tjugo olika arter. Endast blyfri ammunition är tillåten vid andjakt.^[8] Längsta skjutavstånd är 25 meter för mindre änder, samt 20 meter för gäss.^[9] Om man skjuter på längre avstånd än det tillåtna, ökar risken för skadeskjutning eftersom hagelsvärmen blir mer utspridd på längre avstånd.^[1]

Statistik över skadeskjutna änder

Statistik från Skandinavien och Australien visar att en betydande andel änder blir skadeskjutna vid jakt med hagelgevär.

Skandinavien

I Danmark fångades ett antal änder in med nät och röntgades för se ifall de hade hagel i kroppen. Resultatet visade att 36% gäss, 15% gräsänder, 14% knölsvanar, 35% ejdrar, 14% knipor, samt 11% av viggarna hade hagelkulor i kroppen från skadeskjutningar.^{[10][11][12][13]}

I en undersökning av gässen i Mellansverige 2024 upptäcktes att var femte gås var skadskjuten, och vissa hade så många som 16 hagel i kroppen.^[14] I en äldre svensk undersökning upptäcktes av de gäss som varit med om mer än en jaktsäsong hade 62% hagel i kroppen. Av de gäss som överlevt sin första höst hade 28% hagelskador. Upp till 12 hagel påträffades i samma gås.^[15] Gåsjakt ses som en svensk jaktskandal av ornitologer som kräver att den förbjuds.^[16]

Vid röntgning av häckande dykänder i Oxelösunds skärgård hittades inga hagel.^[17]

Australien

Enligt australiska studier leder andjakt med hagelgevär till skadeskjutningar. En undersökning av jakt på fyra arter av inhemska änder i Victoria, rapporterade i ett betydande antal sårade fåglar, där vissa överlever medan andra lider innan de till slut dör. Ungefär 26% av de skjutna änderna blir sårade eller stympade. Av dessa kommer 12% att bli sårade och överleva, medan mellan 14% och 33% kommer att bli stympade. Den troliga utgången för stympade fåglar är en långsam och smärtsam död.^[18]

En röntgenstudie av änder som fångades in med nät i Victoria visade att mellan 6% och 19% av änderna lever med inbäddade hagelkulor i sin kropp.^[19]

Uppmärksammade fall i Sverige

Döda gräsänder i Bäckefors 2019.

Jägare avslöjades 2015 bedriva en mycket plågsam jakt på ejder i sundet utanför Revsudden. Vittnen beskrev hur många skadeskjutna ejdrar fick lida en lång och plågsam dödskamp.^[20]

Familjen Bonniers företag blev påkomna 2019 med att dumpa hundratals skjutna gräsänder utanför Bäckefors. Miljöpartiet anmälde händelsen som miljöbrott. Gräsänderna hade blivit skjutna för nöjes skull då inte köttet tagits tillvara. Verksamheten beskrivs som en vidrig massaker som skadar naturen då kadaverna dumpades intill en sjö som används för dricksvatten.^[21][22]

Under ett årtionde häckade ett par knölsvanar vid kanalen i Malmö. Efter att en kanot kolliderade med honan, fick hanen en negativ syn på kanoter och försvarade sitt revir mot dem. Malmö kommun fruktade att kanotisterna (med flytvästar) kunde drunkna och jägare sköt ihjäl svanen.^[23][24]

Referenser

1. ^ [ ] Lindroth, Ulf (2023). Jägarskolan: allt du behöver för att ta jägarexamen (Tredje upplagan, fjärde tryckningen). Svenska Jägareförbundets förlag. ISBN 978-91-86971-49-6. Läst 23 juli 2024 
2. Alanärä, Anders; Berg, Lotta; Bröjer, Caroline; Herlin, Anders Henrik; Hultgren, Jan; Jacobson, Magdalena (2021). ”Utsättning av djur för jakt och fiske”. Rapporter från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd (2021:4). https://res.slu.se/id/publ/110617. Läst 23 juli 2024. 
3. Söderquist, Pär; Gunnarsson, Gunnar; Elmberg, Johan; Dessborn, Lisa (2021-02-06). ”Survival of wild and farmed-released mallards: the Swedish example” (på engelska). European Journal of Wildlife Research 67 (2): sid. 19. doi:10.1007/s10344-021-01465-7. ISSN 1439-0574. https://doi.org/10.1007/s10344-021-01465-7. Läst 23 juli 2024. 
4. Russell Geoff (1994). ”Shotgun Wounding Characteristics”. Maple Tech: Maple in Mathematics and the Sciences (Boston: Birkhauser). https://www.researchgate.net/publication/308233762_Maple_in_Mathematics_and_the_Sciences. 
5. Bløtekjær, Kjell (1983). En matematisk modell for felling og skadeskyting med haglgevær. Viltrapport (Trondheim) 
6. ”Jaktlag (1987:259)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jaktlag-1987259_sfs-1987-259/. Läst 23 juli 2024. 
7. Weberyd, Håkan (2023). Lagen (15:e omarbetade upplagan, fjärde tryckningen). Svenska jägareförbundets förlag. ISBN 978-91-86971-50-2. Läst 25 juli 2024 
8. ”EU-förbud mot blyhagel i våtmarker”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/jakt-och-vilt/for-jagare/eu-forbud-blyhagel-vatmarker/. Läst 12 september 2024. 
9. ”andjakt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/andjakt. Läst 28 maj 2020.  ^{[inloggning kan krävas]}
10. ”Anskydning af vildt. Faglig rapport fra DMU, nr. 569, Konklusioner på undersøgelser 1997-2005.”. Danmarks Miljøundersøgelser, Miljøministeriet. 11 februari 2006. http://www2.dmu.dk/1_viden/2_Publikationer/3_fagrapporter/rapporter/FR569.PDF. Läst 23 juli 2024. 
11. ”Anskydning af vildt. Undersøgelser 2013-2015. Aarhus Universitet”. Teknisk rapport fra DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi nr. 70. 5 december 2015. https://dce2.au.dk/pub/TR70.pdf. Läst 10 juli 2020. 
12. Noer, Henning; Madsen, Jesper; Hartmann, Poul (2007-06). ”Reducing wounding of game by shotgun hunting: effects of a Danish action plan on pink‐footed geese” (på engelska). Journal of Applied Ecology 44 (3): sid. 653–662. doi:10.1111/j.1365-2664.2007.01293.x. ISSN 0021-8901. https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2664.2007.01293.x. Läst 2 augusti 2024. 
13. Andersen-Harild, P., Clausen, B., Elvestad, K. & Preuss, N.O. (1982). ”Lead pellets in tissues of mute swans (Cygnus olor) from Denmark”. Danish Review of Game Biology. 
14. Månsson, Johan; Liljebäck, Niklas; Buij, Ralph; Moonen, Sander; Elmberg, Johan (2024). ”Regional differences in crippling rate in greylag geese Anser anser” (på engelska). Wildlife Biology. doi:10.1002/wlb3.01356. ISSN 1903-220X. https://nsojournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wlb3.01356. Läst 20 januari 2025. 
15. Jönsson Björn, Karlsson Johnny, Svensson Sören (1985). ”Incidence of lead shot in tissues of the bean goose (Anser fabalis) wintering in south Sweden”. Viltrevy (Swedish Wildlife Research) nr 3 Vol 13 (Svenska Jägareförbundet). 
16. ”Förbud mot användning av hagelvapen vid jakt på vilda gåsarter (Motion 1982/83:642 Sven Munke)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/forbud-mot-anvandning-av-hagelvapen-vid-jakt-pa_g602642/. Läst 23 juli 2024. 
17. Liljebäck, Niklas; Sørensen, Iben Hove; Sterup, Jacob; Haas, Fredrik; Petersen, Ib Krag; Månsson, Johan (2023-07-05). ”Prevalence of imbedded and ingested shot gun pellets in breeding sea ducks in the Baltic Sea—possible implications for future conservation efforts” (på engelska). European Journal of Wildlife Research 69 (4): sid. 73. doi:10.1007/s10344-023-01706-x. ISSN 1439-0574. https://doi.org/10.1007/s10344-023-01706-x. Läst 2 augusti 2024. 
18. Norman, Fi; Powell, Dgm (1981). ”Rates of Recovery of Bands, Harvest Patterns and Estimates for Black Duck, Chestnut Teal, Grey Teal and Mountain Duck Shot during Victorian Open Seasons, 1953-1977” (på engelska). Wildlife Research 8 (3): sid. 659. doi:10.1071/WR9810659. ISSN 1035-3712. http://www.publish.csiro.au/?paper=WR9810659. Läst 30 juli 2024. 
19. Norman, Fi (1976). ”The Incidence of Lead Shotgun Pellets in Waterfowl (Anatidae and Rallidae) Examined in South-Eastern Australia Between 1957 and 1973.” (på engelska). Wildlife Research 3 (1): sid. 61. doi:10.1071/WR9760061. ISSN 1035-3712. http://www.publish.csiro.au/?paper=WR9760061. Läst 30 juli 2024. 
20. ”Ejderjakt slutar i hemskt djurplågeri”. Barometern. 16 oktober 2015. https://www.barometern.se/reagera/ejderjakt-slutar-i-hemskt-djurplageri/. Läst 27 juli 2024. 
21. Conny Hultgren (26 september 2019). ”Efter de döda änderna – åklagare ska utreda Bonnier Skog AB”. Dalslänningen. https://www.dalslanningen.se/2019/09/26/efter-de-doda-anderna-aklagare-ska-utreda-bonnier-skog-ab-6f324/. Läst 28 juli 2024. 
22. ”Hundratals döda gräsänder hittade: ”De är skjutna för nöjes skull””. SVT Nyheter. 10 september 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/tusentals-ander-fods-upp-och-dodas-for-nojes-skull. Läst 28 juli 2024. 
23. ”Skjuten svan väcker känslor: ”För jävligt””. SVT Nyheter. 8 april 2019. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/skjuten-svan-vacker-kanslor. Läst 4 augusti 2024. 
24. Linus Vedmar (8 april 2019). ”Svan sköts ihjäl – stor ilska bland boende”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/svanpappa-skots-ihjal-stor-ilska-bland-boende/. Läst 4 augusti 2024.