Annelie Enochson | |
Mandatperiod 2000–2002 2002–2006 2006–2010 2010–2014 | |
Valkrets | Göteborgs kommun[1] |
Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[2]
ordinarie ledamot
ledamot i bostadsutskottet (2000–2002) ledamot i OSSE-delegationen (2002–2006) ledamot i trafikutskottet (2006–2014) suppleant i arbetsmarknadsutskottet suppleant i bostadsutskottet suppleant i EU-nämnden suppleant i försvarsutskottet suppleant i OSSE-delegationen suppleant i skatteutskottet suppleant i utrikesutskottet | |
Född | 29 oktober 1953 Härlanda församling, Göteborgs och Bohus län |
Politiskt parti | Kristdemokraterna |
Yrke | arkitekt[2] |
Webbplats | annelieenochson.blogspot.se |
Ulla Annelie Enochson[a], född Holmström 29 oktober 1953 i Härlanda församling i Göteborg,[4] är en svensk politiker (kristdemokrat) och arkitekt. Hon var ordinarie riksdagsledamot 2000–2014, invald för Göteborgs kommuns valkrets.[1][2]
Enochson utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 1 februari 2000 sedan Ingrid Näslund avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot.[5] I riksdagen var Enochson ledamot i trafikutskottet 2006–2014, bostadsutskottet 2000–2002 och OSSE-delegationen 2002–2006. Hon var även suppleant i arbetsmarknadsutskottet, bostadsutskottet, EU-nämnden, försvarsutskottet, OSSE-delegationen, skatteutskottet och utrikesutskottet.[2] Efter valet 2006 blev hon Kristdemokraternas talesperson i trafikfrågor.[källa behövs]
Enochsons politiska engagemang har koncentrerats mot tre frågor: religions- och yttrandefrihet i Sverige och internationellt, engagemang för utsatta människor och lokala Göteborgsfrågor. Enochson var en av de drivande när Sveriges riksdag i mars 2010 beslutade att erkänna det Armeniska folkmordet. Detta skedde genom att Enochson tillsammans med folkpartisterna Gulan Avci och Agneta Berliner röstade med oppositionen.[6] För hennes arbete med att lyfta det Armeniska folkmordet tilldelades hon och Fredrik Malm 2011 hedersmedaljen för nationalförsamlingen i Republiken Armenien, "Medal of Honour"[7]
Enochson var ordförande i Samfundet Sverige–Israels riksorganisation mellan 2013 och 2017.[8]
|