Anoplocephala perfoliata
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-01) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Anoplocephala perfoliata | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Plattmaskar Platyhelminthes |
| Klass | Neoophora |
| Ordning | Cyclophyllidea |
| Familj | Anoplocephalidae |
| Släkte | Anoplocephala |
| Art | Anoplocephala perfoliata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anoplocephala perfoliata | |
| Auktor | (Goeze, 1782) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Anoplocephala perfoliata[1] (A. perfoliata) är hästens vanligaste bandmask och i en svensk undersökning sågs A. perfoliata i varierande grad hos 65% av hästarna som ingick i studien[2]. A. perfoliata är en plattmaskart som först beskrevs av Johann August Ephraim Goeze 1782. A. perfoliata ingår i släktet Anoplocephala och familjen Anoplocephalidae.[1][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]
Livscykel
[redigera | redigera wikitext]De vuxna maskarna av A. perfoliata är ca 5–8 cm långa och ca 1,2 cm breda och lever vanligen i övergången mellan nedre delen av tunntarmen och blindtarmen[4]. De är utrustade med fyra stora sugkoppar med vilka de fäster in i tarmslemhinnan. Från de vuxna maskarna avskiljs äggfyllda segment som följer med träck ut i miljön där äggen släpps fria och kan sedan överleva upp till 9 månader på betet[5]. Parasiten är beroende av en mellanvärd, ett litet kvalster av släktet Orbatidae, för att kunna spridas vidare. Dessa kvalster äter upp bandmaskäggen och parasiten utvecklas vidare i kvalstret. Hästen smittas sedan på betet då kvalstren lätt kan följa med gräset in i hästens mun och parasiten utvecklas sedan vidare till vuxen mask. Hela livscykeln tar ca 6-10 veckor[6].
Diagnostik
[redigera | redigera wikitext]Bandmaskäggen är inte jämnt distribuerade i hästens träck utan utsöndringen sker mera intermittent. Därför är de enklare analysmetoderna mindre tillförlitliga och kan tyvärr ge falskt negativa resultat. I dagsläget är en så kallad kvalitativ analys, som använder en större mängd träck, den mest pålitliga för att påvisa bandmask (A. perfoliata) hos häst[6]
Symptom
[redigera | redigera wikitext]Många hästar har bandmask utan att vara sjuka eller visa några symptom. En nyligen genomförd svensk studie visade på ett samband mellan kolik och infektion av bandmask (A. perfoliata)[7], man har även sett skador i tarmslemhinnan som korrelerar med antalet maskar som hästen är infekterad med[8].
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/anoplocephala+perfoliata/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Nilsson, O., et al., Anoplocephala perfoliata in horses in sweden-prevalence, infection levels and intestinal lesions. Acta Vet. Scand., 1995. 36(3): p. 319-328.
- ^ NZIB: New Zealand Inventory of Biodiversity. Gordon D. (ed), 2009-06-12
- ^ Williamson, R.M.C., et al., The distribution of Anoplocephala perfoliata in the intestine of the horse and associated pathological changes. Vet. Parasitol., 1997. 73(3-4): p. 225-241.
- ^ Dunn, A.M., ed. Veterinary Helminthology. 1978, Butler and Tanner: London.
- ^ [a b] Gasser, R.B., R.M.C. Williamson, and I. Beveridge, Anoplocephala perfoliata of horses -significant scope for further research improved diagnosis and control. Parasitology, 2005. 131: p. 1-13.
- ^ Back, H., A. Nyman, and E.O. Lind, The association between Anoplocephala perfoliata and colic in Swedish horses-A case control study. Veterinary Parasitology, 2013. 197(3-4): p. 580-585.
- ^ Pavone, S., et al., Pathological changes caused by Anoplocephala perfoliata in the mucosa/submucosa and in the enteric nervous system of equine ileocecal junction. Vet. Parasitol., 2011. 176(1): p.43-52.