Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-01) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Anoplocephala perfoliata | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Plattmaskar Platyhelminthes |
Klass | Neoophora |
Ordning | Cyclophyllidea |
Familj | Anoplocephalidae |
Släkte | Anoplocephala |
Art | Anoplocephala perfoliata |
Vetenskapligt namn | |
§ Anoplocephala perfoliata | |
Auktor | (Goeze, 1782) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Anoplocephala perfoliata[1] (A. perfoliata) är hästens vanligaste bandmask och i en svensk undersökning sågs A. perfoliata i varierande grad hos 65% av hästarna som ingick i studien[2]. A. perfoliata är en plattmaskart som först beskrevs av Johann August Ephraim Goeze 1782. A. perfoliata ingår i släktet Anoplocephala och familjen Anoplocephalidae.[1][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]
De vuxna maskarna av A. perfoliata är ca 5–8 cm långa och ca 1,2 cm breda och lever vanligen i övergången mellan nedre delen av tunntarmen och blindtarmen[4]. De är utrustade med fyra stora sugkoppar med vilka de fäster in i tarmslemhinnan. Från de vuxna maskarna avskiljs äggfyllda segment som följer med träck ut i miljön där äggen släpps fria och kan sedan överleva upp till 9 månader på betet[5]. Parasiten är beroende av en mellanvärd, ett litet kvalster av släktet Orbatidae, för att kunna spridas vidare. Dessa kvalster äter upp bandmaskäggen och parasiten utvecklas vidare i kvalstret. Hästen smittas sedan på betet då kvalstren lätt kan följa med gräset in i hästens mun och parasiten utvecklas sedan vidare till vuxen mask. Hela livscykeln tar ca 6-10 veckor[6].
Bandmaskäggen är inte jämnt distribuerade i hästens träck utan utsöndringen sker mera intermittent. Därför är de enklare analysmetoderna mindre tillförlitliga och kan tyvärr ge falskt negativa resultat. I dagsläget är en så kallad kvalitativ analys, som använder en större mängd träck, den mest pålitliga för att påvisa bandmask (A. perfoliata) hos häst[6]
Många hästar har bandmask utan att vara sjuka eller visa några symptom. En nyligen genomförd svensk studie visade på ett samband mellan kolik och infektion av bandmask (A. perfoliata)[7], man har även sett skador i tarmslemhinnan som korrelerar med antalet maskar som hästen är infekterad med[8].