Aurora Karamzin

Aurora Karamzin
Född1 augusti 1808
Ulvsby[1], Finland
Död13 maj 1902[2] (93 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iKejsardömet Ryssland
SysselsättningHovdam
MakePavel Nikolajevitj Demidov
Andrej Karamzin
BarnPavel Demidov (f. 1839)
FöräldrarCarl Johan Stjernvall
Eva Gustava von Willebrand
SläktingarEmil Stjernvall-Walleen (syskon)
Utmärkelser
Sankta Katarinas orden av andra graden (1883)[3]
Teresiaorden
Redigera Wikidata

Eva Aurora Charlotta Karamzin, först gift Demidoff, född Stjernvall[4] den 1 augusti 1808 i Ulvsby[a], död 13 maj 1902 i Helsingfors, storfurstendömet Finland, var en föregångare i social- och diakoniarbetet i Finland, liksom kejserlig hovdam.[5] Hon var sin tids mest ryktbara skönhet, en välkänd filantrop samt en ansedd gestalt i societeten i såväl Helsingfors som Sankt Petersburg.

Hon var morfars mor till Jugoslaviens ställföreträdande regent Paul av Jugoslavien.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Hennes föräldrar var överstelöjtnanten Carl Johan Stjernvall och Eva Gustava von Willebrand, dotter till landshövdingen Ernst Gustaf von Willebrand.[5] De bodde på Saaris herrgård och fick tolv barn, av vilka fyra levde till vuxen ålder. Morfadern Ernst Gustaf von Willebrand var landshövding i Åbo och Björneborgs län och 1812 utnämndes hennes far till Viborgs läns första landshövding och hela familjen flyttade till Viborg. Fadern avled 1815 i en febersjukdom och modern gifte sig följande år med den nya landshövdingen Carl Johan Walleen.

Aurora Karamzin talade förutom svenska också flytande tyska, franska och ryska, samtidigt som hon knappt kunde några ord på finska.

Hovfröken

[redigera | redigera wikitext]
Aurora Karamzin, 1853.

År 1830 blev Aurora Karamzin hovfröken för Nikolaj I:s gemål kejsarinnan Alexandra Fjodorovna. Uppdraget medförde att hon stod till kejsarparets förfogande då de besökte storfurstendömet. Fem år senare utnämndes hon till hovfröken i det kejserliga följet och bosatte sig i Vinterpalatset i Sankt Petersburg. Tjänsten som hovfröken avslutades 1836, då hon gifte sig med hovjägmästaren och statsrådet Pavel Nikolajevitj Demidov (1798–1840), omnämnd som Rysslands rikaste man. Makarna fick 1839 sonen Paul. Maken var sjuklig och avled endast ett halvår efter sonens födelse. Som änka köpte hon av sin styvfar Träskända gård, där hon bodde sommartid fram till 1895. Vintrarna tillbringade hon antingen i Sankt Petersburg eller på resande fot.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

År 1846 gifte hon om sig. Den nya maken var den ryska översten Andrei Karamzin, son till den ryske rikshistorikern Nikolaj Karamzin. Paret reste till Paris[b] samt besökte släkten Demidovs gruvimperium öster om Uralbergen. Under dessa resor stärktes Aurora Karamzins sociala samvete och på hennes initiativ grundades i Nizjnij Tagil såväl ett barnhem med tillhörande skola som ett sjukhus.

Andrei Karamzin avled till fält i Krimkriget 1854. Efter att hon blivit änka för andra gången koncentrerade sig Aurora Karamzin på välgörenhet. Hon verkade i Fruntimmersföreningen i Helsingfors och finansierade bland annat daghem, skolor, soppkök samt barn- och ålderdomshem. Efter förebild från Ryssland och Tyskland grundade Karamzin 1867 Helsingfors Diakonissanstalt.

Aurora Karamzins enda son Paul Pavlovitj Demidovs dotter Aurora gifte in sig i den jugoslaviska kungafamiljen och blev mor till Paul av Jugoslavien. Hans dotter prinsessan Elisabets dotter är Hollywoodstjärnan Catherine Oxenberg, som påstås ha ärvt sin vackra anmoders drag.

Död

[redigera | redigera wikitext]

Aurora Karamzin avled den 13 maj 1902 och ligger begravd på Sandudds begravningsplats,[6] gamla delen.

Eftermäle och minnen

[redigera | redigera wikitext]
Aurora Karamzins residens i Helsingfors, Villa Hagasund, som numera är museum.[7]

Aurora Karamzins inflytande kan fortfarande skönjas i huvudstadsregionen. I Helsingfors med omnejd finns ett antal gator och institutioner, som namngivits efter henne:

  • Auroragatan (Helsingfors)
  • Karamzingatan (Helsingfors)
  • Aurorahemmet (ålderdomshem, Esbo)
  • Aurorasalen (Helsingfors Diakonissanstalt)
  • Aurorasjukhuset (Helsingfors)
  • Auroran koulu (skola, Esbo)
  • Auroran päiväkoti (daghem, Esbo)
  • Karamzinin koulu (skola, Esbo)

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Enligt vissa källor föddes Aurora den 1 augusti. Hon firade dock alltid sin födelsedag den 3 augusti. Det är även osäkert om hon föddes i staden Björneborg eller i Ulfsby strax utanför.
  2. ^ Vistades där under februarirevolutionen 1848.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 4614, läst: 27 februari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p939.htm#i9388, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tuukka Talvio, Tähdistöt ja ritarikunnat : historiallisia kunniamerkkejä Suomen kansallismuseon kokoelmissa, Museiverket, 2000, s. 30, ISBN 951-616-066-2, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ https://tidningar.kb.se/2636667/1968-06-08/edition/156080/part/1/page/4/?q=%22aurora%20karamzin%22
  5. ^ [a b] *”Karamzin, Aurora”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4991-1416928957597 
  6. ^ ”Eva Aurora Charlotta Stjernvall Karamzin...”. sv.findagrave.com. https://sv.findagrave.com/memorial/94795654/eva-aurora_charlotta-karamzin. Läst 11 december 2021. 
  7. ^ ”Auroras villa”. Villa Hagasund. http://villahagasund.fi/auroras-villa/. Läst 11 december 2021. 

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Aurora Karamzin. Ett aristokratiskt liv. Esbo stadsmuseum. Schildts 2006.
  • Aurora Karamzin och maktens estrader -utställningskatalog. Esbo stadsmuseum 2006.
  • Qvarnström, Ingrid: Ett legendomspunnet liv : Aurore Karamsin och hennes samtid. Helsingfors 1937.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata