B-lok (andra serien)
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| B-lok | |
 | |
| Fordonstyp | Ånglok |
|---|---|
| Tillverkningsår | 1909–1919, 1943–1944 |
| Byggt antal | 99 st |
| Tillverkare |  NOHAB Motala Verkstad Vagn- & Maskinfabriksaktiebolaget i Falun |
| Axelföljd | 2'C-3 (med C-tender) 2'C-2'2' (med A-tender) |
| Axelavstånd | 2200+1750+1850+2400mm |
| Längd (över buffert) | 17,605 meter (med C-tender) 19,49 meter (med A-tender) |
| Drivhjulsdiameter | 1,75 meter |
| Löphjulsdiameter | 0,97 meter |
| Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
| Drivmedel | Kol/Olja på några lok/Ved i krigstid |
| Slidstyrning | Walschaert |
| Största tillåtna hastighet | 90 km/h |
| Startdragkraft | 9,7 ton |
| Tjänstevikt | 103 t (med C-tender) 117 t (med A-tender) |
Ånglok typ B var med 96 exemplar SJ:s och Sveriges fjärde vanligaste ånglokstyp efter Kd- (139 st), E- (133 st) och Ke-lok (119 st). De tillverkades från 1909 med de preussiska och hessiska statsbanornas lok P8 som förebild. Det första loket levererades till SJ i januari 1910.[1] Den 1 januari 1912 hade 16 st B-lok levererats till SJ. Om än till sin konstruktion typiska persontågslok kom dock B-loken att användas i såväl person- som godstrafik under sin långa tjänstgöringsperiod. När SJ började elektrifiera sina huvudlinjer på 1930-talet såldes ett antal B-lok till olika privatbanor i Sverige och förblev i bruk där fram tills dessa förstatligades - i regel åren efter andra världskriget - och återbördades då till SJ.
Förutom SJ lät även SWB tillverka tre egna B-lok. Dessa tre lok tillverkades på 1940-talet, när SWB efter att ha köpt ett antal B-lok från SJ ansåg att modellen var så bra att de önskade nya sådana.
På oelektrifierade banor använde SJ B-lok långt in på 1960-talet och det sista loket i trafik slutade gå under vintern 1972.
Prestanda Vagnvikt i 10 promille stigning. 360 ton med 34km/h, 460 ton med 27 km/h och 725 ton med 17km/h. Acceleration 0-80 km/h med 360 tons vagnvikt 4,2 minuter.[2]
Filmlok
[redigera | redigera wikitext]B-loket 1697 såldes till museijärnvägen NVR "Nene Valley Railway" i Peterborough, England. På denna järnväg har det spelats in många filmer och tv-serier. Bl.a. spelade man in järnvägsscenerna till James Bondfilmen Octopussy som hade premiär 1983. B 1697 är det lok i filmen som nödtorftigt maskerat till ett östtyskt lok, kör på en Mercedes Benz, som agent 007 använder som rälsbil. En återkommande fråga i olika frågesporter är denna: Fyra svenska "skådespelerskor" medverkar i Octopussy, Maud Adams är den ena, Kristina Wayborn är den andra, Mary Stavin är den tredje men vem är den fjärde? Järnvägsvetare svarar då naturligtvis "B 1697".
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
B 1382 i Arvika, 1937 -
B 1136 vid Nynäshamns järnvägsmuseum, 2008 -
B 1312 vid Smålandsstenar, 2011 -
B 1220 i Nederländerna, 2008
.JPG)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör B-lok (andra serien).- Länk till NWR
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||