BD Camelopardalis

BD Camelopardalis
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Giraffen
Rektascension	03^t 42^m 09,32470^s[1]
Deklination	+63° 13′ 00,4977 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	5,11[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	S3.5/2 (M4 III)[2]
U–B	+1,82[3]
B–V	+1,63[3]
Variabeltyp	Långsam irreguljär variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-22,28[2] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -17,27[1] mas/år Dek.: +18,94[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	6,28 ± 0,34[1]
Avstånd	520 ± 30 lå (159 ± 9 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	-0,95[5]
Detaljer
Radie	36,608[5] R☉
Luminositet	185 L☉
Temperatur	3 250 K
Metallicitet	-0,21 ± 9,99[5]
Andra beteckningar
HD 22649, HIC 17296, PMC 90-93 92, UBV 3468, AG+63 277, HIP 17296, PPM 14446, UBV M 9615, BD+62 597, HR 1105, RAFGL 506, V* BD Cam, CSS 79, IRAS 03377+6303, S1* 60, WEB 3267, CSV 328, IRC +60125, SAO 12874, [HFE83] 244, FK5 129, JP11 803, SBC9 183, AAVSO 0333+62B, GC 4383, 2MASS J03420933+6313005, SKY# 5606, Gaia DR3 487305619316615680, GCRV 2027, N30 751, SV* P 101, Gaia DR2 487305619315191936, GEN# +1.00022649, PLX 758 TIC 392486056, GSC 04066-01732, PLX 758.00, TYC 4066-1732-1 [6][2]

BD Camelopardalis (HD 22649), är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Giraffen. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,11^[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,3 mas,^[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 520 ljusår (ca 159 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -22 km/s.^[2]

Egenskaper

Primärstjärnan BD Camelopardalis A är en röd jättestjärna av spektralklass S3.5/2 (M4 III).^[2] Den har en radie som är ca 37^[5] solradier och har ca 185 gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 300 K.

Ljuskurva för BD Camelopardalis från Hipparcos data, plottad från Adelman (1998) ^[7]

BD Camelopardalis är en S-stjärna och symbiotisk stjärna upptäckt som en spektroskopisk dubbelstjärna 1922. Dess omloppsbana fastställdes 1984^[8] med en omloppsperiod på 596 dygn.^[9] En spektroskopisk kompositionsanalys gjordes av den röda primärstjärnan 1986.^[10]

Även om stjärnans spektrum visar de spektrala egenskaperna hos zirkoniumoxid som definierar spektralklass S, visar BD Camelodalis inga teknetiumlinjer i dess spektrum. Den tros vara en "yttre" S-stjärna, vars överskott av grundämnen bildade i s-processen har sitt ursprung i en följeslagare. Konstellationen visar endast minimala variationer i det synliga spektrumet, men närvaron av följeslagaren och dess interaktioner med stjärnvinden hos den synliga röda jätten ger lätt observerade tidsvariabla spektrala egenskaper i ultravioletta bandet och i den nära infraröda spektrallinjen av helium.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BD Camelopardalis, 23 april 2022.

Noter

1. ^ [ ] van Leeuwen, Floor (13 August 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy & Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. eISSN 1432-0746. ISSN 0004-6361. Vizier catalog entry
2. ^ [ ] "BD Cam". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 27 December 2016.
3. ^ [ ] van Leeuwen, F. (1970). "Photometry of high-luminosity M-type stars". Astrophysical Journal. 162: 217. Bibcode:1970ApJ...162..217L. doi:10.1086/150648.
4. Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
5. ^ [ ] https://www.universeguide.com/star/17296/bdcamelopardalis. Hämtad 2022-10-12.
6. HD 22649 (unistra.fr). Hämtad 2022-10-12.
7. Adelman, S. J. (May 1998). "BVRI photometry of the extrinsic S star HR 1105". Astronomy & Astrophysics. 333: 952–955. Hämtad 8 november 2021.
8. Griffin, R.F. (1984). "Spectroscopic binary orbits from photoelectric radial velocities. Paper 58: HR 1105". Observatory. 104: 224–231. Bibcode:1984Obs...104..224G.
9. Pourbaix, D. (2000). "Re-processing the Hipparcos Transit Data and Intermediate Astrometric Data of spectroscopic binaries. I. Ba, CH and Tc-poor S stars". Astronomy and Astrophysics Supplement. 145: 161–183. arXiv:astro-ph/0006175. Bibcode:2000A&AS..145..161P. doi:10.1051/aas:2000346. S2CID 15990458.
10. Smith, V.V.; Lambert, D.L. (1986). "The chemical composition of red giants. II - Helium burning and the s-process in the MS and S stars". Astrophysical Journal. 311: 843–863. Bibcode:1986ApJ...311..843S. doi:10.1086/164823.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/17296/bdcamelopardalis.

Vidare läsning

• Shcherbakov, A. G. (1992). ”Activity modulation of the red giant HR 1105 as observed in the He I lambda 10830 A”. Astronomy & Astrophysics 255: sid. 215–220. 
• Ake Thomas B., III (1988). ”Companions to peculiar red giants: HR 363 and HR 1105”. In ESA, A Decade of UV Astronomy with the IUE Satellite 1: sid. 245–248. 
• HR 1105
• Image BD Camelopardalis
• Symbiotic Star Blows Bubbles Into Space