Baltisk daggkåpa

Baltisk daggkåpa
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen Rosales
Familj	Rosväxter Rosaceae
Underfamilj	Rosoideae
Släkte	Daggkåpor Alchemilla (L 1753)
Undersläkte	(Sektion) Alchemilla vulgaris
Art	A. baltica
Vetenskapligt namn
§ Alchemilla baltica
Auktor	Sam ex Juz

Baltisk daggkåpa (Alchemilla baltica) är en sällsynt apomiktisk art. Den har sitt ursprung i Baltikum, och har spritt sig därifrån.

Beskrivning

Flerårig ört med grov jordstam, de ca 4 dm långa stjälkarna är håriga ända upp till blomställningen. Blommar i maj–juni med små, gulgröna blommor.

Särskiljande drag mot liknande apomiktiska arter är blad med 9–11 flikar, tydligt åtskilda med skåror. På varje flik finns 15–19 tänder.

Färväxlingsart Alchemilla wichurae.

Habitat

Ängar, vägkanter, gräsmattor.

Synonymer

Vetenskapliga

• A. acutidens H Lindb
• A. nebulosa Sam

Svenska

• Dunkelnervig daggkåpa

Utbredning

I Sverige förekommer baltisk daggkåpa sparsamt i syd- och mellansverige. De flesta fynden i ett band mellan nordöstra Vänern och västra Mälaren (Närke med omnejd).

I Finland förekommer arten lokalt inom ett antal begränsade biotoper och på samma sätt österut från Baltikum till ungefär Uralbergen. Den saknas väster om Sverige.

Användning

• De ovan jord synliga delarna kan användas vid växtfärgning.
• Hela växten kan enligt folkmedicinen användas i olika preparat med sårläkande egenskaper.

Etymologi

Det vetenskapliga namnet Alchemilla kommer av att man förr i tiden trodde att den lilla vattendroppe man tidigt på morgonen kan se i bladens mitt, var en viktig ingrediens för alkemister. Denna droppe bildas genom guttation och är alltså, namnet daggkåpa till trots, inte dagg.

Ordet alchemilla kan härledas från arabiska al kemelyeh = kemi ^[1]

Baltica är latin och betyder från Baltikum.

Referenser

1. Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Norstedts, Stockholm 1966