Barocken |
---|
Artiklar om barocken |
Barockens konst |
Barockens musik |
Barockens litteratur |
Barockens arkitektur |
Barockens skulptur |
Barockens skulptur kännetecknas av dramatisk rörelse och energi. Skulptörerna fokuserar på det momentana, ögonblickliga, det överväldigande i skeendet.
Under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet var skulpturkonsten i Rom tämligen oinspirerad. Skulptörerna hade fastnat i ett senmanieristiskt formspråk, vilket var svårt att ta sig ur. Även om skulpturer av bland andra Cristoforo Stati, Silla da Viggiù och Nicolas Cordier inte var utan kvaliteter, hade skulpturen hamnat i en själlös formalism.
Nyorienteringen inom den romerska skulpturen inleddes omkring år 1600 av Stefano Maderno. 1599 hade den romerska jungfrumartyren Sankta Cecilias väl bevarade kropp påträffats i en romersk katakomb. Maderno skulpterade helgonet precis som hon låg då man gjorde upptäckten. I helgonets nacke kan man se spåren från svärdshugget som ändade hennes liv. Med Sankta Cecilia av Maderno revitaliserades den romerska skulpturkonsten genom en betoning av naturalism parad med elegans.
|