Bombus sylvicola

Bombus sylvicola
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Underordning	Midjesteklar Apocrita
(orankad)	Gaddsteklar Aculeata
Överfamilj	Bin Apoidea
Familj	Långtungebin Apidae
Släkte	Humlor Bombus
Undersläkte	Pyrobombus[1]
Art	B. sylvicola
Vetenskapligt namn
§ Bombus sylvicola
Auktor	Kirby, 1837[2]
Synonymer
Bombus gelidus Cresson, 1879[2] Bombus sylvicola johnsoni Sladen, 1919[2] Bombus sylvicola sculleni Frison, 1929[2] Bombus sylvicola lutzi Frison, 1923[2] Bombus lapponicus sylvicola Kirby, 1837[2] Bremus sylvicola lutzi Frison, 1923[2] Bremus sylvicola sculleni Frison, 1929[2]
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Bombus sylvicola (saknar svenskt namn) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor (Bombus) som finns i Nordamerika.

Taxonomi

Bombus sylvicola är mycket lik lapphumla, och det har upprepade gånger föreslagits att de skall betraktas som en och samma art. En DNA-analys har visat en stark men inte helt fullständig överensstämmelse, och när detta skrivs (2024) betraktas fortfarande de två taxonen som skilda arter.^[3]

Beskrivning

Humlan, som har en medellång tunga^[4], är övervägande gulpälsad med en svart fläck på mellankroppen mellan vingfästena. De två första och de två näst sista segmenten på bakkroppen är gula, och bakkroppsspetsen är svart. För bakkroppssegment 3 och 4 finns det två färgvarieteter: En som främst finns i Kaskadbergen och Sierra Nevada, där vanligtvis dessa segment är svarta med få eller inga gula hår, och en som har segmenten orangeröda. Honorna har dessutom svart ansikte, till skillnad från hanarna som har gult.^{[5] [6]}.

Ekologi

Habitatet utgörs av öppna gräsmarker och ängar i bergen. I södra delen av dess utbredningsområde, som Kalifornien, förekommer den på höjder mellan 2 400 m och 4 200 m.^[3]

Hanarna är patrullerare, de flyger runt i bestämda banor där de försöker locka till sig parningsvilliga ungdrottningar med hjälp av feromoner. Boet byggs vanligen under jorden, men kan ibland läggas på markytan.^[3] De övervintrande drottningarna kommer fram i början av juni, arbetarna i slutet av juni och hanarna i början av juli. I slutet av september – början av oktober upplöses kolonierna och alla djuren dör, utom de nya drottningarna som övervintrar i jorden.^[5]

Humlan samlar nektar och pollen från ett flertal växtfamiljer, främst från familjerna korgblommiga växter (som Raillardella^[4], korsörter, Chrysothamnus, Haplopappus och skråpsläktet) samt ärtväxter (som sötväpplingar^[4] och lupiner), men även från nejlikväxter (som narvar), dunörtsväxter (som mjölkesläktet), kransblommiga växter (som Monardella) samt ljungväxter (som lappljungssläktet)^[3].

Utbredning

Bombus sylvicola finns i större delen av norra Nordamerika, inte minst i Kaskadbergen, Sierra Nevada och Klippiga bergen.^[5] Utbredningsområdet sträcker sig från Alaska i USA över Kanada via Yukon, Northwest Territories, Nunavut och British Columbia österut till Manitoba och dessutom i Québec och Newfoundland och Labrador, samt vidare i USA i delstaterna Washington i nordväst till Kalifornien i sydväst och österut till Montana, Utah, Wyoming, Colorado och New Mexico.^[3]

Bevarandestatus

Arten har beskrivits som både "ovanlig" ("uncommon")^[4] och "förhållandevis vanlig" ("moderately common")^[3]. Populationen är emellertid stabil, och Internationella naturvårdsunionen (IUCN) anger inga egentliga hot mot arten utan listar den som livskraftig (LC).^[3]

Källor

1. ”Pyrobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/pr.html. Läst 16 januari 2015. 
2. ^ [ ] ”Bombus sylvicola Kirby, 1837” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714840#null. Läst 9 augusti 2024. 
3. ^ [ ] Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L. & Colla, S. 2015 Bombus sylvicola . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 9 augusti 2024.
4. ^ [ ] Jonathan Koch, James Strange och Paul Williams (2012). ”Bumble Bees of the Western United States” (på engelska) (7,56 MB). USDA Forest Service & Pollinator Partnership. sid. 70–73. https://xerces.org/sites/default/files/2018-05/12-053_01_Western_BB_guide.pdf. Läst 29 februari 2020. 
5. ^ [ ] Robbin W. Thorp, Donald S. Horning, Jr. och Lorry L. Dunning (februari 1983) (på engelska) (PDF (6,94 MB)). Bumble Bees and Cuckoo Bumble Bees of California. sid. s. 43-45. ISBN 0-520-09645-2. http://essig.berkeley.edu/documents/cis/cis23.pdf. Läst 5 april 2010 
6. ”North American bumblebees” (på engelska). Bumblebee.org. https://www.bumblebee.org/NorthAmerica4.htm. Läst 10 augusti 2024. 

Externa länkar