Brantevik | |
Tätort | |
Del av norra hamnen
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Skåne |
Län | Skåne län |
Kommun | Simrishamns kommun |
Distrikt | Simris distrikt, Östra Nöbbelövs distrikt |
Koordinater | 55°30′59″N 14°20′40″Ö / 55.51639°N 14.34444°Ö |
Area | 86 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 353 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,1 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T2824[2] |
Beb.områdeskod | 1291TB103 (1960–)[3] |
Geonames | 2719694 |
Ortens läge i Skåne län
| |
Wikimedia Commons: Brantevik | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Brantevik är en tätort i Simrishamns kommun i Skåne län.
Brantevik är ett fiskeläge på Österlen, ungefär fem kilometer söder om Simrishamn. Söder om orten ligger bad- och strövområdet Grönet med betade hagmarker och klippstränder.
Den första kända bosättningen i Brantevik härrör från 1755.[4] Brantevik hade kring sekelskiftet 1900 Sveriges största handelsflotta, räknat i antalet fartyg (118 fartyg år 1899).[4] Det första fartyget hemmahörande i Brantevik var slupen Larus, som infördes i registret 1855.[5] Under 1900-talet minskade antalet fartyg, och 1959 såldes de sista fartygen.[4] Eftersom samhället var delat mellan två socknar, Östra Nöbbelöv och Simris, finns två hamnar och man hade två skolor, vindmöllor med mera.
Brantevik var 1894–1952 Branteviks municipalsamhälle i Simris landskommun och Östra Nöbbelövs landskommun, varefter samhället uppgick i Simrishamns stad.
I Brantevik finns Sjöfartsmuseet Hoppet, som ställer ut kaptenstavlor, fartygsmodeller samt sjöräddningsutrustning från Sjöräddningsstationens tid åren 1855 till 1957.[6]
Befolkningsutvecklingen i Brantevik 1900–2020[7] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1900 | 1 056 | † | ||
1960 | 629 | |||
1965 | 517 | |||
1970 | 401 | |||
1975 | 389 | |||
1980 | 410 | |||
1990 | 482 | 68 | ||
1995 | 551 | 69 | ||
2000 | 463 | 69 | ||
2005 | 451 | 69 | ||
2010 | 409 | 69 | ||
2015 | 380 | 87 | ||
2020 | 353 | 86 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. |
Ursprungligen var ortens huvudnäringar sjöfart, fiske och jordbruk. Numera är turism den viktigaste näringen.
|