Brasse Brännström

Brasse Brännström
Brasse Brännström efter att ha fått Lisebergsapplåden 2013.
Brasse Brännström efter att ha fått Lisebergsapplåden 2013.
FöddLars Erik Brännström
27 februari 1945
S:t Görans församling, Stockholm
Död29 augusti 2014 (69 år)
Västermalms församling, Stockholm
Aktiva år1969–2014
MakaGit Erixon
(1995–2002; skilda)
PartnerLill Lindfors
(sambo 1974–1984)
Betydande roller
Brasse i Fem myror är fler än fyra elefanter
Lasse Bengtsson i En kille och en tjej
Bästa manliga skådespelare
1999 Pengarna eller livet
2004 Grottmannen
IMDb SFDb

Brasse Brännströms gravvård på Skogskyrkogården i Stockholms kommun.

Lars Erik Brännström, känd som Brasse Brännström, född 27 februari 1945 i S:t Görans församling i Stockholm, död 29 augusti 2014 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och komiker. Brännström var bland annat känd för barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter, där han spelade tillsammans med Magnus Härenstam och Eva Remaeus, samt från filmer som En kille och en tjej och Den bästa sommaren.

Under andra världskriget träffades Brännströms föräldrar på en båt, där fadern var sjöman och modern akterstäderska. Efter att fartyget hade sprängts sönder av en mina sadlade fadern om och blev sedermera kontrollant av olje- och kolsystem i flerbostadshus i Stockholm. Familjen flyttade ständigt in i nybyggda lägenheter i bland annat Bandhagen, Västertorp och Tallkrogen.[2] Brännström fick smeknamnet "Brasse" i småskolan under uppväxten i Kristineberg.[3] Sånglärarinnan på folkskolan i Västertorp övertygade Brännströms föräldrar att låta honom börja i en av Eriksdals musikklasser. Därefter följde Adolf Fredriks Musikklasser och Stockholms Musikgymnasiums allmänna linje där han lärde känna Lasse Hallström.[2] I mitten av 1960-talet läste han under några år på Stockholms universitet, där han och Lasse Hallström lärde känna Magnus Härenstam.[3]

Brännström blev känd via TV tillsammans med Magnus Härenstam och Lasse Hallström. År 1970 kom deras första gemensamma produktion, TV-programmet Oj, är det redan fredag?. Tillsammans med Härenstam gick Brännström vidare till krogscenen under beteckningen "Magnus och Brasse"; Härenstam gjorde ofta den koleriska och strikta typen, medan Brännströms karaktärer var mer tafatta och försagda. Deras stora folkliga genombrott kom 1973 med barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter. Serien blev ett av de mest populära svenska barnprogrammen genom tiderna och Brännströms återkommande replik "Fel, fel, fel!" blev ett välkänt uttryck.

Han medverkade i Sommar i P1 1983.[4]

Brännström gjorde ett stort antal filmroller, till exempel i En kille och en tjej (1975) och Två killar och en tjej (1983), filmer gjorda av Lasse Hallström, samt medverkade i filmer som Sprängaren (2001) och Den bästa av mödrar (2005).

Som manusförfattare har Brännström svarat för filmer som Mitt liv som hund (1985) (som nominerades till en Oscar för bästa manus) och 1939 (1989).

Under 1980- och 90-talet var Brännström teaterchef för Maximteatern i Stockholm tillsammans med Magnus Härenstam, Lill Lindfors och Aller Johansson. Under 1990-talet drabbades Brännström av scenskräck, vilket gjorde att han drog sig tillbaka ifrån skådespeleriet under ett antal år. Peter Flack lockade upp honom på scenen igen i revyn Hjalmar på nätet 2000-2001. Därefter gjorde han succé med enmansföreställningen Grottmannen som turnerade runt hela landet. För den pjäsen fick han motta Guldmasken för bästa manliga huvudroll i talpjäs.

Brännström spelade även i kortfilmen Stora & små Mirakel av Marcus Ahlbeck Olsson, som blev Oscarsnominerad 2000. År 2005 återförenades han med Magnus Härenstam på Chinateatern i Neil Simons komedi Muntergökarna där Brasse spelade huvudrollen som den bittre komikern Leonard. År 2013 tilldelades han, tillsammans med Magnus Härenstam, priset Lisebergsapplåden vid en ceremoni samma dag som Liseberg öppnade för sommarsäsongen 27 april 2013.[5]

Brännström avled den 29 augusti 2014 i sitt hem i Stockholm av hjärtsvikt och begravdes på Skogskyrkogården.

Brännström var 1974–1984 sambo[6] med Lill Lindfors.[7] Åren 1995–2002[8] var han gift med Git Erixon (född 1961), som hans arv testamenterades till. Han var barnlös.[9]

Filmer i urval

[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1973 Lill med Magnus och Brasse, krogshow
1974 Levande på Nya Bacchi, krogshow
Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Bacchi Wapen
1975 Varning för barn, krogshow
Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Bacchi Wapen/
Restaurang Trädgårn
1978 Det är serverat, krogshow
Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Berns/
Restaurang Trädgårn
1981 Show på Trägår'n, krogshow
1984 Alfred Emil i Lönneberga
Astrid Lindgren
Staffan Götestam Göta Lejon[12]
1984 Dr Einstein Arsenik och gamla spetsar (Arsenic and Old Lace)
Joseph Kesselring
Lars Amble Maximteatern[13]
1992 Trassel (Out of Order)
Ray Cooney
Lars Amble Maximteatern[14]
1994 Björn I nöd och lust (The Cemetery Club)
Ivan Menchell
Lars Amble Maximteatern[15]
1996 Göran Helén Rakt ner i fickan (Cash on Delivery)
Michael Cooney
Lars Amble Maximteatern[16]
1998 Jan Pengarna eller livet (Funny Money)
Ray Cooney
Lars Amble Maximteatern[17]
2000 Professorn Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Peter Dalle Dramaten
2002 Grottmannen - ett hejdlöst försvarstal (Defending the Caveman)
Rob Becker
Bjarni Haukur Þórsson Turné
2005 Leonard Green Muntergökarna (The Sunshine Boys)
Neil Simon
Bjarni Haukur Thorsson Chinateatern[18][19]
2007 Bertil Berg Otroligt het!
Krister Classon och Lars Classon
Krister Classon och Lars Classon Vasateatern[20]
2008 Conny Blom Kuta och kör (Run for Your Wife)
Ray Cooney
Bo Hermansson Lorensbergsteatern[21]
2011 Edgar Dödsdansen
August Strindberg
Emil Graffman Helsingborgs Stadsteater

Priser och nomineringar

[redigera | redigera wikitext]
År Uppsättning Pris Kategori Resultat
1987 Mitt liv som hund Oscar Bästa manus efter förlaga Nominerad
1999 Pengarna eller livet Guldmasken Bästa manliga skådespelare Vann
2001 Gossip Guldbaggen Bästa manliga biroll Nominerad
2002 Sprängaren Guldbaggen Bästa manliga biroll Vann
2004 Grottmannen Guldmasken Bästa manliga skådespelare Vann
2009 Kuta och kör Guldmasken Bästa manliga skådespelare Nominerad
  1. ^ SvD.se 29 augusti 2014: Brasse Brännström är död, läst 30 augusti 2014
  2. ^ [a b] Mitti.se: Brasse om att vara bäst före Arkiverad 3 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 september 2014. https://web.archive.org/web/20140904110949/http://hd.se/familj/2005/02/27/brasse_braennstroem_fyller_60_aar/. Läst 29 augusti 2014. 
  4. ^ Brasse Brännströms sommarpratSveriges radios hemsida
  5. ^ ”Magnus och Brasse får Lisebergsapplåden”. Liseberg. 23 april 2013. Arkiverad från originalet den 4 september 2014. https://web.archive.org/web/20140904040755/http://liseberg.se/sv/hem/Nyhetsrum/Pressreleaser/2013/Magnus-och-Brasse-far-Lisebergsappladen/. Läst 29 augusti 2014. 
  6. ^ Enligt Sveriges befolkning 1990 fortfarande ogift
  7. ^ Öhrström, Kerstin; Andersson, Sigrid, red (1988). Vem är hon: kvinnor i Sverige. [1988]. Stockholm: Norstedt. sid. 284. Libris 3621469. ISBN 91-1-863422-2. https://runeberg.org/vemarhon/0284.html 
  8. ^ ”En plats i hjärtat har plötsligt blivit tom”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/en-plats-i-hjartat-har-plotsligt-blivit-tom/. Läst 31 augusti 2014. 
  9. ^ Granlund, John; Eriksson, Niklas (29 augusti 2014). ”Brasse Brännström är död”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19449282.ab. Läst 30 augusti 2014. 
  10. ^ Oj, är det redan fredag?SVT Play
  11. ^ Kanal 22SVT Play
  12. ^ Lars Linder (19 februari 1984). ”'Emil i Lönneberga' på Göta Lejon: Hyss utan drivkraft”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-02-19/48/18. Läst 17 september 2016. 
  13. ^ Bengt Jahnsson (18 oktober 1984). ”Levande lik på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-10-18/284/28. Läst 25 januari 2016. 
  14. ^ Per Mortensen (26 september 1992). ”Många trassliga turer i halsbrytande tempo”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1992-09-26/262/21. Läst 11 juni 2022. 
  15. ^ Helena Lindblad (24 september 1994). ”Hög puls i änkornas sorgeklubb”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/hog-puls-i-ankornas-sorgeklubb/. Läst 29 oktober 2016. 
  16. ^ Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016. 
  17. ^ Pia Huss (23 september 1998). ”Resan till Barcelona får problem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/teater-resan-till-barcelona-far-problem/. Läst 29 oktober 2016. 
  18. ^ ”Chinateatern”. Muntergökarna. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624040449/http://www.chinateatern.se/show/muntergokarna/. Läst 23 juni 2015. 
  19. ^ http://www.expressen.se/noje/muntergokarna-kemin-stammer---fortfarande/
  20. ^ Sven Malm (24 september 2007). ”Tröttsamt mycket skrik och spring”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/trottsamt-mycket-skrik-och-spring. Läst 28 juni 2015. 
  21. ^ ”Succépremiär för Thomas Petersson och Brasse i ”Kuta och Kör” på Lorensbergsteatern i Göteborg”. MyNewsdesk. Arkiverad från originalet den 1 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150701015630/http://www.mynewsdesk.com/se/2egroup/pressreleases/succepremiaer-foer-thomas-petersson-och-brasse-i-kuta-och-koer-paa-lorensbergsteatern-i-goeteborg-244544. Läst 28 juni 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]