Bronsrörbock | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Familj | Bladbaggar Chrysomelidae |
Släkte | Rörbockar Donacia |
Art | Bronsrörbock Donacia antiqua |
Vetenskapligt namn | |
§ Donacia antiqua | |
Auktor | Kunze, 1818 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Bronsrörbock (Donacia antiqua) [1] är en skalbaggsart som beskrevs av Gustav Kunze 1818. Den ingår i släktet rörbockar och familjen bladbaggar.[1]
En avlång skalbagge med metallisk, mörkt koppar- till bronsfärgad kropp. Täckvingarna har flera bucklor. Kroppslängden är 7 till 9 mm.[2]
Utbredningsområdet omfattar Mellan- till Nordeuropa från Frankrike till Ukraina och nordvästra Ryssland. Söderut når den Italien. Den saknas emellertid i Schweiz, Österrike, Baltikum (utom möjligtvis Lettland), Norge och Danmark.[3] I Sverige förekommer den i Västerbotten[2], medan den i Finland [4].
I Sverige påträffades arten i ett enda exemplar år 1970, men detta exemplar fick först långt senare korrekt identifiering i samband med en genomgång av museisamlingar. Våren 2017 genomfördes en riktad sökning efter arten i ett flertal vattendrag i närheten av fångstplatsen från sjuttiotalet, i Norrbotten, och då hittades ett större antal.[5]. Ännu så länge är arten endast funnen i Norrbotten, men man utesluter inte att den kan finnas i andra norrländska områden.[2] I Finland har arten observerats i de södra delarna av landet upp till Norra Österbotten.[4]
Enligt den finländska rödlistan är arten nära hotad ("NT") i Finland[4] medan den i Sverige är klassificerad som kunskapsbrist ("DD")[1].
Arten lever vid sötvattenssamlingar som åar, gärna snabbflytande med sandbotten, men även vid sjöstränder. Larven lever under vattenytan på olika starrarter[2], i Sverige främst norrlandsstarr (Carex aquatilis)[5]. De vuxna individerna äter pollen. Fullbildade skalbaggar är dagaktiva och förekommer främst från maj till juni, då den ofta kan ses sitta på värdväxten.[2]
|