Carl Wilhelm von Sydow

Carl Wilhelm von Sydow
Carl Wilhelm von Sydow (i ljus kostym) under en exkursion till Kiviksgraven 1922.
Född21 december 1878[1]
Ryssby församling[1], Sverige
Död4 mars 1952[1] (73 år)
Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige
BegravdNorra kyrkogården i Lund[2][3]
Medborgare iSverige
SysselsättningFolklorist[1], universitetslärare, etnolog[4]
ArbetsgivareLunds universitet
BarnMax von Sydow (f. 1929)
FöräldrarOtto Ludvig von Sydow[1]
Utmärkelser
Professors namn
Redigera Wikidata
Carl Wilhelm von Sydows grav på Norra kyrkogården i Lund.

Carl Wilhelm von Sydow, född den 21 december 1878 i Ryssby församling, Kronobergs län, död den 4 mars 1952 i Lunds domkyrkoförsamling, Lund[5], var en svensk folklivsforskare.

Carl Wilhelm von Sydow var son till lantbruksskoleföreståndaren Ludvig von Sydow och friherrinnan Göthilda Rappe. Han avlade mogenhetsexamen i Växjö 1897 och skrevs in i Smålands nation vid Lunds universitet 1898. Han disputerade för filosofie doktorsgraden 1909 på avhandlingen Två spinnsagor och blev 1910 docent i nordisk och jämförande folkminnesforskning.

von Sydow var amanuens vid Konstmuseet respektive vid Historiska museet i Lund 1909–1910 samt vid universitetsbiblioteket 1910–1918. Han blev 1921 föreståndare för Hyltén-Cavallius' stiftelse för svensk folkminnesforskning. I sin vetenskapliga verksamhet anslöt han sig först till den danska folkminnesforskningen, sådan denna utbildats särskilt av Svend Grundtvig och Axel Olrik, men intog senare en självständig ställning. Med anledning av sina teorier och sin grundåskådning låg han i åtskillig polemik med vetenskapliga vedersakare. Han tilldelades professors namn 1939 och var innehavare av en personlig professur åren 1940–1944. Han grundade Folklivsarkivet i Lund och medverkade till bildandet av Vetenskapssocieteten i Lund.

von Sydow blev hedersledamot vid Kalmar nation i Lund 1928 och var stor beundrare av Lunds äldsta studentorden, Den Storaste Kroppkakan, för vilken han skrivit ett flertal sångtexter. Han var även en framträdande medlem av Riksföreningen Sverige-Tyskland.

Carl Wilhelm von Sydow gifte sig första gången 1906 med Anna Quennerstedt (1865–1924) och fick med henne en son: kapten Bertil von Sydow (1907–1972). I sitt andra äktenskap, vilket ingicks 1926 med friherrinnan Greta Rappe (1892–1984), blev han far till skådespelaren Max von Sydow. Carl Wilhelm von Sydows och hans båda hustrurs gravvård återfinns på Norra kyrkogården i Lund.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Våra folkminnen - Folksaga, folksägen, folktro. Grundlinjer till föreläsningar (Karlshamn 1907)
  • Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner (Stockholm 1907-1908)
  • Två spinnsagor - en studie i jämförande folksagoforskning (doktorsavhandling, Stockholm 1909)
  • Råd och anvisningar för insamlande av folkminnen (utan ort 1912)
  • Starka karlar (Lund 1913)
  • Jätten Hymes bägare - mytologisk studie (Malmö 1914)
  • Folkminnena och deras insamling - råd och anvisningar (Lund 1915)
  • Tranan och vårfrudagen - en studie över några hittills obeaktade svenska folkseder (Lund 1916)
  • Hembygdsforskning - Några önskemål och några synpunkter (Malmö 1917)
  • God afton om I hemma är! - en studie över de nordiska majvisorna (Malmö 1917)
  • Sigurds strid med Fåvne - en studie rörande hjältesagans förhållande till folkdiktningen (Lund 1918)
  • Våra folkminnen - en populär framställning (Lund 1919)
  • Jättarna i mytologi och folktradition - en kritisk studie (Malmö 1920)
  • Majsjungningen och "pigevisan" (Stockholm 1923)
  • Minnen från min barndomstid på Tranhult (1878-1885) (Uppsala 1929)
  • Occidental eller esperanto - Några ord i världsspråksfrågan (Stockholm 1930)
  • Något om träden i folkets tro och sed (utan ort 1933)
  • Våra folksagor - vad de berätta om forntida tro och sed (Stockholm 1941)
  • Gammal och ny traditionsforskning (Lund 1941, 2 band)
  • Folkminnesforskningens uppkomst och utveckling (Lund 1944)
  • Världens bästa sagor (tillsammans med Ernst Norlind, Malmö 1946)
  1. ^ [a b c d e f] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 35041, läst: 4 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 maj 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gravstensinventeringen: 488949?pid=1, läst: 24 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20231177463, läst: 15 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).