Erik Werba, född 23 maj 1918 i Baden, Niederösterreich, död 9 april 1992 i Hinterbrühl, var en österrikisk tonsättare och pianist.
Erik Werba utbildade sig vid Akademie für Musik und darstellende Kunst i Wien[1] och disputerade vid Wiens universitet på avhandlingen Die Rolle und Bedeutung des Sängers bei Homer, Hesiod und Pindar[2]. Han arbetade sedan som musikkritiker var efter andra världskriget, 1946–1987, ordförande för "Mozartgemeinde Wien" (Mozartsällskapet i Wien). Vid sidan av sitt arbete som musikkritiker och gymnasielärare, specialiserade han sig i pianoackompanjemang. Mellan 1949 och 1990 var han lärare i lied och oratorium vid musikhögskolan i Wien och från 1964 till 1971 och vid universitetet i Graz. Han blev internationellt känd som en ackompanjatör till framstående sångare som Irmgard Seefried, Christa Ludwig, Walter Berry, Peter Schreier och Nicolai Gedda. Han undervisade i ackompanjemang och sång i Salzburg, Gent, Stockholm, Helsingfors och Tokyo.
Werba tillhörde också redaktionerna för Mozartsällskapets tidning "Wiener Figaro", "Österreichische Musikzeitschrift“ och "Musikerziehung". Han framträdde också som tonsättare av scenisk musik, kammarmusik och sånger.