Etter är ett annat namn för giftig vätska. Ordet används främst om giftiga vätskor som växter eller djur kan utsöndra, ursprungligen främst om ormar eller drakar.[1] I nutida språkbruk är det ofta en synonym för ormgift.
Ordet etter hette eter i äldre fornsvenska, och i den än äldre fornnordiskan eitr. Det är ett gemensamt germanskt ord och besläktat med grekiskans oidos med betydelsen 'böld'.[1]
I den nordiska mytologin förekommer etter flera gånger. I Sången om Vavtrudner (Vavtrudnersmål) beskrivs hur urjätten Ymer formas av etter som slår upp från Elivågor från Nifelheim. Denna vätska är också det gift som midgårdsormen (Jörmungand) producerar och som denne under Ragnarök förgiftar Tor med så att han avlider.
Ett antal ord och begrepp har bildats utifrån ordet etter. Dessa inkluderar etterkolv, etterkoppa, ettermyra, etternässla, ormetter och draketter.[1]
I överförd betydelse kan etter syfta på ett elakt eller "giftigt" uttalande (jämför även sidobetydelse av galla); någons tal kan "drypa av etter".[1] En vidare betydelse har ordet ettrig, vilket främst syftar på en energisk person (med eller utan giftiga eller elaka personlighetsdrag).[2]