Eustigmatophyceae | |
Nannochloropsis sp. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Chromalveolata |
Underrike | Stramenopiler Heterokonta |
Klass | Eustigmatophyceae |
Ordning | Eustigmatales |
Vetenskapligt namn | |
§ Eustigmatophyceae | |
Auktor | D.J.Hibberd & Leedale, 1971[1] |
Familjer | |
Eustigmatophyceae är en klass encelliga alger som tillhör gruppen heterokonter.[2] Klassen innehåller den enda ordningen Eustigmatales som innehåller 5 familjer och totalt 35 arter.[1] De flesta arter är limniska eller terrestra, men några arter är marina.[3] De fotosyntetiserande pigmenten är klorofyll a tillsammans med betakaroten och xantofyllerna violaxantin och vaucheriaxantin. Violaxantin är det viktigaste pigmentet för att absorbera solljus.[2] Eustigmatofyterna, är unika bland de fotosyntetiserande heterokonterna genom att sakna klorofyll c.[4] I likhet med gulgrönalgerna saknas även fukoxantin.[5] Algerna har en gulgrön färg.[4]
Algerna är ofta klotformiga, men Nannochloropsis salina är snarare cylindrisk.[4] Cellväggen består av cellulosa.[5] Kloroplastens membran är förbundet med det endoplasmatiska nätverket.[2] Familjen Pseudocharaciopsidaceae har zoosporer med två flageller, medan zoosporer hos familjen Eustigmataceae har en flagell. Familjerna Chlorobotryaceae och Monodopsidaceae saknar zoosporer.[4]
Före 1970-talet, räknades eustigmatofyterna in i klassen gulgrönalger, Xanthophyceae. Men den unika kombinationen av fotosyntespigment och ultrastrukturella drag gjorde att eustigmatofyterna fick sin egen klass.[4] Denna uppdelning har också bekräftats på senare tid av DNA-data.[4][6] Molekyläbiologiska metoder bekräftar också att Eustigmatophyceae är en monofyletisk grupp.[4]([2]) Det är möjligt att fler arter kan komma att flyttas över från Xanthophyceae till Eustigmatophyceae i framtiden.[4][5]
Eftersom de olika arterna ofta är svåra att skilja åt i såväl ljusmikroskop som elektronmikroskop krävs ofta DNA-analyser för att kunna särskilja arterna.[4][7] Dessutom är sexuell fortplantning okänd hos exempelvis Nannochloropsis.[4] Dessa faktorer har gjort att det molekylära artbegreppet blivit allt mer aktuellt för att definiera begreppet art inom klassen.[4]
Släktet Nannochloropsis är traditionellt känt från marina miljöer. Då Nannochloropsis växer fort och förmår tillverka unika fettsyror används algen inom det kommersiella havsbruket.[7] till exempel används arten Nannochloropsis oculata kommersiellt som föda åt hjuldjur, vilka sedan utgör föda för fiskyngel.[8] Nannochloropsis används också som föda åt skaldjur.[4] Flera distinkta varianter av Nannochloropsis limnetica har på senare år funnits i sötvatten.[7]