Fiskebäckskil

Fiskebäckskil
Tätort
Fiskebäckskil 2015
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Lysekils kommun
Distrikt	Skaftö distrikt
Koordinater	58°14′41″N 11°27′34″Ö / 58.24472°N 11.45944°Ö / 58.24472; 11.45944
Area	72 hektar (2020)[2]
Folkmängd	248 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet	3,4 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Fiskebäckskil
Tätortskod	T4340[3]
Småortskod	S9709[4]
Beb.områdeskod	1484TB103 (1960–)[5]
Geonames	2714863
Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Fiskebäckskil
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Hamnen i Fiskebäckskil

Fiskebäckskil är en tätort i Lysekils kommun, belägen på Skaftö i Bohuslän på södra sidan av Gullmarns mynning, mittemot Lysekil.

Historik

Fiskebäckskil sett från Östersidan, omkr. 1900

”	Fiskebäckskil å Skaftöland är ett af de äldste Fisklägen, hwars kyrka fordom stått wid Oxwik, men derefter blifwit flyttad till en höjd å GymnasiiHemmanet Fiskebäcks ägor. Tiden då sådant skett är icke känd. -Folkmängden utgör 675 personer, som hafwa lifsuppehället dels med fragtfart på In- och Utrikes Orter och med fiske. Här finnes 11 större och mindre fiskbåter, å hwilka år 1821 fångades 819 wålor Långor och 917 wålor Torsk. Stället är ett af de snyggare i sitt slag, och större delen af folket bildadt. 143 Manhus utom de å östersidan finnas här.	„
– Ur "Försök till Beskrifning öfwer Orousts och Tjörns Häraders Fögderier uti Götheborgs- och Bohus-Län", Johan Fredrik Hellberg, 1824

Östersidan

Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskeläge på Skaftölandet, på västra sidan av en djupt inskuren havsvik ("kil" på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget Östersidan, som uppstod som ett "systersamhälle" till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen.

Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort.

Fiskebäckskil var beläget i Morlanda socken/Fiskebäckskils socken, senare i Skaftö socken och orten ingick efter kommunreformen 1862 i Fiskebäckskils landskommun. I denna inrättades för orten 29 januari 1886 Fiskebäckskils municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1951 när landskommunen uppgick i Skaftö landskommun.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Fiskebäckskil (exklusive Östersidan)
År			Invånare
1750			202
1760			245
1769			360
1775			381
1785			523
1795			688
1805			773
1810			755
1820			675
1830			792
1840			728
1850			812
1860			647
1870			664
1880			712
1890			689
1900			665
1910			587
1920			559
1930			497
1940			409
1950			370
Källor: Tabellverket SCB - Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

^[6]

Befolkningsutvecklingen i Fiskebäckskil (inklusive Östersidan)
År			Invånare
1912			797
1920			770
1930			673
1940			571
1950			535
1960			426
1970			311
1980			389
1990			453
2000			438
2005			417
2010			379
2015			262
2020			248
Källor: SCB - Tätorter 1960 - 2010 SCB - Folkräkningen 1900 - 1950

^[7]

Samhället

Klubbans biologiska station, som drivs av Uppsala universitet, ligger på Östersidan.

Kristinebergs marina forskningsstation, grundades på orten 1877 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Kända personer

Ortens mest berömda profil var Carl Wilhelmson. Han föddes 1866 som son till en styrman och blev en känd konstnär. Carl Wilhelmsons villa med ateljé kan beskådas än i dag och han är begravd utanför Fiskebäckskils kyrka.

Bildgalleri

• 
  Carl Wilhelmsons villa
• 
  Fiskebäckskils kyrka
• 
  Väderkvarnen på berget
• 
  Kristinebergs marina forskningsstation
• 
  Mjölnare Per Olssons väderkvarn

Källor

Noter

1. Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 mars 2014.^{[källa från Wikidata]}
4. hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
5. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Anmärkning: Talen avser Fiskebäckskils kapellförsamling/Fiskebäckskils kommun
7. Anmärkning: Talen fram till och med 1950 avser Fiskebäckskils kommun och Östersidans municipalsamhälle, i stort sett sammanfallande med tätbebyggelsen. År 2005 räknades Fiskebäckskil som småort. Från 2015 ingår Östersidan i småorten Evensås.

Vidare läsning

• Berg, Göran (1971). Fiskebäckskil: försök till historisk beskrivning av ett kustsamhälles utveckling. Göteborg: Chalmers. Libris 10463161 
• Fiskebäckskil. Träbiten, 0347-0652 ; 146. Uddevalla: Föreningen Allmogebåtar. 2009. Libris 11862875 
• Fiskebäckskil och dess bebyggelse. [Fiskebäckskil]: [Skaftö hembygdsfören.]. 1990. Libris 1189855 
• Hård af Segerstad, Pia (2000). ”En badgäst minns.”. Skaftö skriften (Uddevalla : Skaftö gille, [1991]-) 2000 (Nr 15),: sid. 75-86 : ill.. ISSN 1102-8211. ISSN 1102-8211 ISSN 1102-8211.  Libris 8422123
• Kristensson, Sofia; Nordenfelt, Bertil; Christensson, Maja (1981). Brunnar och butiker i gamla Fiskebäckskil. Fiskebäckskil: Fören. Sjöstjärnan. Libris 333735 
• Molander-Swedmark, Märtha (1997). ”AB Lyckes söners konservfabrik på Östersidan, Fiskebäckskil.”. Vikarvet 1996/1997 (38),: sid. 46-63 : ill.. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351.  Libris 2306240
• Sjökaptener, frakt- och skutskeppare i Fiskebäckskil. Fiskebäckskil: Skaftö hembygdsfören. 1977. Libris 7628860. ISBN 91-7260-129-9 
• Sundström, Erik (2009). Britgens kassabok. (a), fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 2a. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825808. ISBN 978-91-977999-1-1 (inb.) 
• Sundström, Erik (2009). Britgens kassabok (b): fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 2b. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825634. ISBN 978-91-977999-2-8 (inb.) 
• Sundström, Erik (2009). Hushåll i Fiskebäckskil 1868: fakta. Fiskebäckskil 1868 ; 1. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 11825825. ISBN 978-91-977999-0-4 (inb.) 
• Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 1-2, (Hus A-58). Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 84. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632723 
• Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 3-4, (Hus 59-114). Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 85. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632730 
• Sundström, Erik (2007). Hushåll i Fiskebäckskil 1868. Rote 5, (Hus 115-159) och Kristineberg : samt ackumulerade register för häftena 84-86. Skaftöhäftet, 1650-5875 ; 86. Gunnesbo: Vaskehôrns bokmaskin. Libris 10632734 
• Tholén, Gust. (1928). Fiskebäckskil med omnejd. Fiskebäckskil: Förf. Libris 1336195 
• Wickman, Inger (1995). Östersidan: ett samhälle på Västkusten. [Fiskebäckskil]: Skaftö hembygdsfören. Libris 7450767. ISBN 91-630-3645-2 

Videoproduktion

• Elsa Andersson, Fiskebäckskil sjömanshustru. Lysekil: Fredh & Lipkin. U???. Libris 8427192 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Fiskebäckskil.
  Bilder & media