Flamman | |
![]() | |
Publikationstyp | Veckotidning |
---|---|
Grundad | 1906 |
Land | Sverige ![]() |
Huvudkontor | Stockholm |
Chefredaktör | Leonidas Aretakis |
Politisk beteckning | Oberoende socialistisk |
Språk | Svenska |
Frekvens | 50 nummer/år |
Upplaga (TS) | 4 500 (2024)[1] |
Huvudägare | Tidningsföreningen Norrskensflamman |
Webbplats | http://www.flamman.se/ |
Flamman, tidigare Norrskensflamman, är en svensk veckotidning med redaktion i Stockholm. Politiskt betecknar sig tidningen som "oberoende socialistisk". Chefredaktör och ansvarig utgivare är sedan september 2021 Leonidas Aretakis.[2]
Tidningen började ges ut 1906 som socialdemokratisk dagstidning, och hade fram till 1987 sin bas i Norrbotten. Under åren har tidningen haft band till flera olika socialistiska organisationer och partier. Sedan 1990-talet är Flamman en rikstäckande, partipolitiskt obunden tidning med utgivning en gång i veckan.
Tidningen ägs av Tidningsföreningen Norrskensflamman. Nedkortningen av namnet från Norrskensflamman till Flamman gjordes 1998.
Tidningen startades av arbetarrörelsen i Malmfälten 1906 under namnet Norrskensflamman, som partiorgan för Socialdemokraterna i Norrbotten med redaktion i Luleå.
Vid partisplittringen 1917 blev tidningen organ för Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, föregångare till dagens Vänsterpartiet. Trots att tidningen var formellt fristående räknades den som partiorgan, och de viktigaste besluten om tidningen fattades inom partiet.
Norrskensflamman var länge den största socialistiska tidningen i Norrbotten, och passerades först vid 1940 av Norrländska Socialdemokraten (NSD). I början var den en utpräglad lokaltidning, som drev "Norrlandsfrågor" om att socialisera järnmalmen, förädla skogen och bygga ut vattenkraften. Samtidigt var det en av de tidningar på vänsterkanten som skrev mest om internationella frågor.
1940 inträffade attentatet mot Norrskensflamman, ett av de grövsta inhemska terroristattentaten i Sveriges historia. Fem människor dog när en mordbrand mot redaktionen, orsakad av tidens antikommunistiska stämningar till följd av Finska vinterkriget, utfördes av fem militärer och en journalist.
På 1960- och 1970-talet drev Norrskensflamman en Moskvalojal linje i strid med förnyarna kring C.-H. Hermansson i VPK-ledningen. Det fanns också andra frågor som orsakade oenigheter med partiet, exempelvis synen på arbetarklassen och förhållandet till Socialdemokraterna.
När de Moskvatrogna kommunisterna med Rolf Hagel i spetsen bröt sig ur VPK 1977 och bildade Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) valde tidningen att stötta det nya partiet och blev dess organ. 1987 beslutade Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté att skänka en tryckpress till tidningen.[3]
1987 flyttade redaktionen från Luleå till Stockholm, och gick 1989 över till att bli en veckotidning. Tre år senare bröt tidningen med APK, och tog den politiska beteckningen oberoende socialistisk. Från millennieskiftet stod tidningen åter Vänsterpartiet nära (även om kopplingen inte var officiell), och delade fram till september 2017 lokaler med partiet på Kungsholmen. Därefter flyttade tidningen till Hökarängen, och på 2020-talet till Södermalm.
2023 uppmärksammades Flamman i svensk och utländsk media, efter att man i samband med den svenska Nato-processen utlyst en tävling där läsare uppmanades att skicka in karikatyrer av Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.[4] Tävlingen fick stöd av bland annat Carl Johan De Geer, som bidrog med en parafras av sin affisch Skända flaggan.[5]
Bland Flammans återkommande skribenter under 2020-talet finns Lyra Ekström Lindbäck, Rasmus Fleischer, Saga Cavallin, Torbjörn Tännsjö och Rasmus Landström. Tidningen publicerar även internationella skribenter som Slavoj Žižek, och samarbetar med tidskrifterna Le Monde diplomatique och Jacobin.[6]
Upplagan var som störst under 1920-talet, med runt 11 000 exemplar per dag, och varierade under efterkrigstiden mellan 2 000 och 8 000 ex.
Efter att tidningen blev en partipolitiskt oberoende veckotidningen sjönk upplagan först kraftigt, men stabiliserade sig under 2010-talet på omkring 3 200 exemplar per vecka.[7][8] Under 2020-talet har upplagan ökat snabbt, och låg i slutet av 2024 på 4 500 exemplar.[9]
|