Francesca di Foix
Francesca di Foix är en melodramma giocoso (komisk opera) i en akt med musik av Gaetano Donizetti och libretto av Domenico Gilardoni efter librettot av Jean-Nicolas Bouilly och Emmanuel Mercier-Dupaty till Henri Montan Bertons opéra comique Françoise de Foix, som var inspirerad av Françoise de Foixs levnad.[1]
Operan hade premiär den 30 maj 1831 på Teatro San Carlo i Neapel.
Uppförandehistorik
[redigera | redigera wikitext]Operan är mest känd för att utgöra den musikaliska huvudkällan till flera av Donizettis andra operor, såsom Ugo, conte di Parigi, L'elisir d'amore och Gabriella di Vergy.
I november 2013 gavs operan i London tillsammans med Debussys L'enfant prodigue på Guildhall School of Music.[2]
Personer
[redigera | redigera wikitext]| Roller | Stämma | Premiärbesättning 30 maj 1831 |
|---|---|---|
| Francesca | sopran | Luigia Boccabadati |
| Kungen | baryton | Antonio Tamburini |
| Edmondo | kontraalt | Marietta Gioia Tamburini |
| Greven | bas | Giovanni Campagnoli |
| Hertigen | tenor | Lorenzo Bonfigli |
| Riddare, brudfölje, bönder | ||
Handling
[redigera | redigera wikitext]- Tid: Medeltiden
- Plats: Frankrike[3]
Greven är fast besluten att hålla sin vackra hustru Francesca borta från det franska hovets alla frestelser. Då han är medveten om hovmännens amorösa leverne säger han till dem att hustrun är oförmögen att visa sig offentligt på grund av sin fulhet.
Dessvärre väcker detta kungens intresse och han sänder ut en av hovmännen, hertigen, för att undersöka saken. Om det visar sig att grevinnan är vacker måste han osedd lura henne till hovet. Hertigen lyckas övertala Francesca att återvända till Paris med honom. För att inte erkänna sitt bedrägeri vägrar greven till en början att erkänna vem hon är. För att tvinga greven att erkänna utlyser kungen en turnering där vinnaren ska få gifta sig med Francesca.
Greven måste nu erkänna sin lögn. Han ljög för kungen och hovet på grund av sin svartsjuka. Efter en stund förlåts han av kungen och greven kan fortsätta att leva tillsammans med sin hustru.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ Ashbrook 1982, s. 551, och Osborne 1994, s. 200. Bertons opera hade premiär den 28 januari 1809 på Opéra-Comique i Salle Feydeau i Paris. Där framfördes den ända till 1825 (Wild och Charlton 2005, s. 264). Smart & Budden 2001, och Ashbrook 1992. Gilardonis libretto byggde på Charles-Simon Favarts libretto Ninette à la cour skrivet för Louis Joseph Saint-Amans' två-akts opéra-comique uppförd 1791 i Salle Favart (Cook 1992, s. 125). Favarts libretto var ursprungligen i tre akter och framförd som Le caprice amoureux, ou Ninette à la cour av Comédie-Italienne den 12 februari 1755 till musik av diverse kompositörer. Verket var en parodi på Vincenzo Ciampis två-akts intermède Bertoldo in corte, en italiensk opera buffa som hade uppförts av Bambinis operasällskap vid Théâtre du Palais-Royal (rue Saint-Honoré) den 22 november 1753 som en del av Buffoniststriden (Pitou 1985, vol. 2, s. 116, 564). Favarts libretto reviderades även av Auguste Creuzé de Lesser till en två-aktsopéra comique Ninette à la cour, ou Le retour au village med musik av Henri François Berton och framförd den 21 december 1811 på Opéra-Comique i Salle Feydeau, där den fanns på repertoaren i två år (Wild och Charlton 2005, s. 341).
- ^ "L'enfant prodigue and Francesca di Foix at Guildhall", on capricciomusic.blogspot.co.uk.
- ^ Osborne, s. 200
Källor
- Ashbrook, William (1982), Donizetti and His Operas. Cambridge University Press., ISBN 0-521-23526-X.
- Ashbrook, William; John Black; Julian Budden (1998), "Donizetti, (Domenico) Gaetano (Maria)", The New Grove Dictionary of Opera, Vol. One; s. 1206–1221. London: MacMillan Publishers, Inc. ISBN 0-333-73432-7 ISBN 1-56159-228-5
- Ashbrook, William och Sarah Hibberd (2001), The New Penguin Opera Guide, New York: Penguin Putnam. ISBN 0-14-029312-4 s. 224 – 247.
- Black, John (1982), Donizetti’s Operas in Naples, 1822—1848. London: The Donizetti Society.
- Cook, Elizabeth (1992). "Saint-Amans, Louis Joseph" i Sadie 1992, vol. 4, s.125.
- Loewenberg, Alfred (1970). Annals of Opera, 1597-1940, 2nd edition. Rowman and Littlefield
- Osborne, Charles (1994). The Bel Canto Operas of Rossini, Donizetti, and Bellini. Portland, Oregon: Amadeus Press. ISBN 0-931340-71-3.
- Pitou, Spire (1983–1990). The Paris Opéra: An Encyclopedia of Operas, Ballets, Composers, and Performers (3 volumes). Westport, Connecticut: Greenwood Press. ISBN 978-0-686-46036-7.
- Sadie, Stanley, (red.) (2001), The New Grove Dictionary of Music and Musicians. London: Macmillan. ISBN 978-1-56159-239-5.
- Smart, Mary Ann (2001), "Donizetti, (Domenico) Gaetano (Maria)" i Sadie.
- Stanley-Little, Clarissa (2009), The Great Lablache: Nineteenth Century Operatic Superstar His Life and His Times". Xlibris Corporation ISBN 978-1-4500-0304-9
- Steiger, Karsten, (2008), "Il paria" in Opern-Diskographie Munich: Walter de Gruyter (på tyska) ISBN 978-3-11-095596-5
- Weinstock, Herbert (1963), Donizetti and the World of Opera in Italy, Paris, and Vienna in the First Half of the Nineteenth Century, New York: Pantheon Books.
- Wild, Nicole; Charlton, David (2005). Théâtre de l'Opéra-Comique Paris: répertoire 1762-1972. Sprimont, Belgium: Editions Mardaga. ISBN 978-2-87009-898-1.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Libretto for Francesca di Foix (italienska)
.jpg)