Enligt den franske forskaren Gustav Geley blev Kluski medveten om sina paranormala förmågor redan under barndomen. Dessa sägs bland annat ha bestått av så kallad materialisation, i hans fall fysiskt återskapande av mänskliga lemmar och av olika djur vid seanser.[1]
Läkaren Antônio da Silva Mello ifrågasatte dock trovärdigheten hos Kluskis seanser,[2] och illusionisterna Carlos María de Heredia och Harry Houdini kom på möjliga sätt att uppnå samma resultat som Kluski.[3]
Vid sidan av Geley försvarade även författaren Arthur Conan Doyle polacken Franek Kluskis seanser.
Ett par författare har senare hävdat att Kluski själv kallade sig bedragare och skojare, bland andra Joseph Rinn i sin bok Sixty Years of Psychical Research (1950)[4] och forskaren Melvin Harris.[5]
^Rinn, Joseph. (1950). Sixty Years of Psychical Research: Houdini and I Among the Spiritualists. Truth Seeker Company. p. 441. "The medium Kluski produced a paraffin hand of a spirit for Dr. Geley, but when Dr. Geley wanted to bring him to the United States, Kluski confessed he was a fraud."
^Harris, Melvin. (1978). Strange to Relate. Granada Publishing. p. 102. ISBN 0-583-30342-0 "Doyle was also duped by Kluski, a medium who produced wax moulds, said to be made by 'spirit hands'! Yet Kluski later admitted that he was just a cunning trickster."