Friedrich Georg von Bunge | |
Född | 1 mars 1802 (g.s.)[1] Kiev[2] |
---|---|
Död | 9 april 1897[3] (95 år) Wiesbaden[4] |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Tyskland |
Utbildad vid | Dorpats kejserliga universitet |
Sysselsättning | Historiker, professor, jurist[5], juridikforskare |
Arbetsgivare | Dorpats kejserliga universitet |
Maka | Wilhelmine von Bunge |
Barn | Theodor von Bunge (f. 1826) Gustav Adolf von Bunge (f. 1830) |
Föräldrar | Andreas Theodor von Bunge |
Släktingar | Alexander von Bunge (syskon) |
Utmärkelser | |
Hedersmedborgare i Tallinn (1865)[6] | |
Redigera Wikidata |
Friedrich Georg von Bunge, född 13 mars 1802 i Kiev, död 9 april 1897 i Wiesbaden, var en rysk (balttysk) rättshistoriker och urkundsutgivare; bror till Alexander von Bunge.
Bunge blev 1823 docent i juridik vid Dorpats universitet, var 1831-65 professor där och bosatte sig sedermera i Tyskland. Han författade bland annat Das liv- und esthländische Privatrecht (två band, 1838-39; andra upplagan 1847-1848), Einleitung in die liv-, esth- und kurländische Rechtsgeschichte (1849), Das kurländische Privatrecht (1851), Baltische Geschichtsstudien (1875), Geschichte des Gerichtswesens und Gerichtsverfahrens in Liv-, Esth- und Kurland (1874), Das Herzogthum Esthland unter den Königen von Dänemark (1877).
Tillsammans med Madai utgav han "Sammlung der Rechtsquellen Liv-, Esth- und Kurlands" (avdelning I, två band, 1845-1846) och "Theoretisch-praktische Erörterungen aus den in Liv-, Esth- und Kurland geltenden Rechten" (fem band, 1839-53); vidare utgav han "Archiv für die Geschichte Liv-, Esth- und Kurlands" (sju band, 1842-1854) samt de för forskaren oumbärliga arbetena "Esth- und livländische Brieflade" (två band, 1856-1861, tillsammans med Robert von Toll och Eduard Pabst) och "Liv-, esth- und curländisches Urkundenbuch" (sex band, 1853-1873; fortsatt av Hildebrand), omfattande tiden 1093-1423. Bunge var också huvudredaktör för "Dorpater Jahrbücher für Litteratur, Statistik und Kunst" (fem band, 1833-1835).