Geophis brachycephalus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Snokar Colubridae |
Släkte | Geophis |
Art | Geophis brachycephalus |
Vetenskapligt namn | |
§ Geophis brachycephalus | |
Auktor | (Cope, 1871) |
Synonymer | |
Geophis bakeri TAYLOR 1954[2] Geophis dolichocephala TAYLOR 1951 Geophis brachycephala TAYLOR 1951 Geophis hoffmanni BOULENGER 1894[3] Dirosema brachycephalum BOULENGER 1894[3] Geophis moesta GÜNTHER 1893 Geophis dolichocephalus GÜNTHER 1893 Geophis chalybaea GÜNTHER 1893 Geophis chalcybaea GÜNTHER 1893 Rhabdosoma moestum COPE 1887[4] E(lapoidis) dolichocephalus COPE 1885[5] E(lapoidis) brachycephalus COPE 1885[5] Catostoma dolichocephalum COPE 1876[6] Catostoma brachycephalum COPE 1876[6] Geophis moestus GÜNTHER 1872[7] Catastoma chalybaeum GÜNTHER 1872[7] Colobognathus dolichocephalus COPE 1871[8] Colobognathus brachycephalus COPE 1871[8] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Geophis brachycephalus[8] är en ormart som beskrevs av Cope 1871. Geophis brachycephalus ingår i släktet Geophis och familjen snokar.[9][10] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9]
Arten förekommer med flera från varandra skilda populationer i Costa Rica och Panama. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 2100 meter över havet. Individerna hittas vanligen på betesmarker där de gömmer sig i lövskiktet, under stenar eller bakom annan bråte. De lever även i resterna av de ursprungliga fuktiga skogarna. Honan lägger cirka fyra ägg per tillfälle.[1]
Hänvisningen till Colombia som förekommer i ett av de engelska trivialnamnen för arten syftar på Geophis nigroalbus som tidigare infogades som synonym i Geophis brachycephalus.[1]
Antagligen påverkas beståndet negativt när landskapet brukas allt för intensivt. Allmänt har Geophis brachycephalus bra anpassningsförmåga. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
|