Grön vassbock | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
Familj | Bladbaggar Chrysomelidae |
Släkte | Rörbockar Donacia |
Art | Grön vassbock Donacia clavipes |
Vetenskapligt namn | |
§ Donacia clavipes | |
Auktor | Fabricius, 1792 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Grön vassbock (Donacia clavipes) är en skalbaggsart som beskrevs av Fabricius 1792.[1] Den ingår i släktet rörbockar och familjen bladbaggar.[1]
En avlång skalbagge med parallella täckvingekanter samt långa antenner och ben, som är övervägande ljust rödbruna. Halsskölden är rynkig, medan resten av kroppen är metallglänsande i ljusgrönt eller koppar. Arten är lång för att vara en rörbock, med en kroppslängd från 8,5 till 12 mm.[2]
Habitatet utgörs av stillastående eller långsamflytande sötvatten och brackvatten, som sjöar och mindre vattensamlingar, vattendrag samt grund havsbotten i skyddat läge ner till 30 m.[2] De fullbildade skalbaggarna är främst aktiva under juni och juli, och sitter gärna på bladvass där de gnager på unga skott. De kan också gömma sig i växternas bladveck.[2]
Larverna utvecklas under vatten på rötterna till bladvass.[2][3] Utvecklingen omfattar två övervintringar, den sista som fullbildad skalbagge i kokongen.[3]
Utbredningsområdet omfattar Mellan- och Nordeuropa från Brittiska öarna över bland annat Norden och Baltikum österut till västra Sibirien och Kazakstan[2][4]
I Sverige finns den i större delen av landet utom fjällområdena,[2] och i Finland har den blivit observerad från Åland och sydkusten norrut upp till ungefär Norra Österbotten[5].
Arten är klassificerad som livskraftig (LC) både i Sverige[2] och i Finland[5].
|