Hangvars socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands norra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 84 kvadratkilometer |
Upphov till | Hangvars landskommun Hangvars församling |
Motsvarar | Hangvars distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands norra tingslag (–) |
Karta | |
Hangvars sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°50′21″N 18°41′18″Ö / 57.83916667°N 18.68833333°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0932 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hangvars distrikt |
Redigera Wikidata |
Hangvars socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Hangvars distrikt.
Socknens areal är 84,18 kvadratkilometer, varav 83,85 land.[1] År 2020 fanns här 346 invånare.[2] Kyrkbyn Hangvar/Kyrkebys med sockenkyrkan Hangvar kyrka ligger i socknen.
Hangvars socken har medeltida ursprung Socknen införlivade troligen under första hälften av 1500-talet Elinghems socken. Socknen tillhörde Forsa ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hangvars församling och för de borgerliga frågorna bildades Hangvars landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lärbro landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen uppgick 2002 i Hangvar-Halls församling som 2012 uppgick i Forsa församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hangvar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[5][6]
Hangvars socken ligger innan för västra kusten i nordvästra Gotland. Socknen är en slättbygd med skogar och myrar, i väster med branta klintar.[7][8][1]
I nordväst ligger Hall-Hangvars naturreservat.
Austers, Bäcks, Flenvike, Gullauser, Häftings Lilla, Häftings Stora, Ire Lilla, Ire Stora, Kassle, Kullshage, Kvie, Kyrkebys, Lunds, Olarve, Prästgården, Sigsarve, Skälstäde, Snäckers, Suderbys, Tajnungs, Tibbles.
Sliprännor[9] i fast häll och i block finns i socknen. Kända från socknen är boplatser från stenåldern samt gravrösen och skärvstenshögar från bronsåldern. Från järnåldern finns ett 25-tal gravfält, stensträngar och fyra fornborgar. Fyra runristningar finns här också.[7][8][10][11]
Namnet (1300-talet Hangwerj) har tolkats som ett förled hang, 'hängande' och efterleden var, 'strand', vilket då skulle syfta på "de hängande" klintrana.[12]
Befolkningsutvecklingen i Hangvars socken 1780–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1780 | 317 | |||
1790 | 298 | |||
1810 | 343 | |||
1820 | 382 | |||
1830 | 459 | |||
1840 | 562 | |||
1850 | 630 | |||
1860 | 845 | |||
1870 | 1 003 | |||
1880 | 963 | |||
1890 | 918 | |||
1900 | 948 | |||
1910 | 917 | |||
1920 | 890 | |||
1930 | 902 | |||
1940 | 815 | |||
1950 | 692 | |||
1960 | 561 | |||
1970 | 485 | |||
1980 | 488 | |||
1990 | 452 | |||
2000 | 415 | |||
2010 | 366 | |||
2020 | 346 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|