Hellvi socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands norra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 40 kvadratkilometer |
Upphov till | Hellvi landskommun Hellvi församling |
Motsvarar | Hellvi distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands norra tingslag (–) |
Karta | |
Hellvi sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°46′30″N 18°53′42″Ö / 57.775°N 18.895°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0937 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hellvi distrikt |
Redigera Wikidata |
Hellvi socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Hellvi distrikt.
Socknens areal är 40,32 kvadratkilometer, varav 38,0 land.[1] År 2020 fanns här 171 invånare.[2] Sockenkyrkan Hellvi kyrka ligger i socknen.
Hellvi socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Forsa ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hellvi församling och för de borgerliga frågorna bildades Hellvi landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lärbro landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen uppgick 2010 i Lärbro-Hellvi församling som 2012 uppgick i Forsa församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hellvi, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[5][6]
Hellvi socken ligger vid Gotlands nordöstra kust, nordost om Slite med Fardume träsk i norr. Socknen är småkuperad odlings- och skogsbygd.[7][8][1]
Annexen, Harde, Hemmungs, Ire Lilla, Ire Stora, Kyrkebols, Kännungs, Längers, Malms, Norrgårde, Nystugu, Saigs, Stengrinde, Sudergårde, Vivlings.
Bardunatorp, Kyllaj, S:t Olofsholm, Smöjen.
Kända från socknen är gravrösen, stensättningar och skeppssättningar från bronsåldern. Från järnåldern finns flera gravfält, varav de vid Vivlings och Ire är stora. Sliprännor[9] i fast häll och i block. Fyra runristningar finns här också.[7][8][10][11] En unik romersk ryttarmask är funnen i Hellvi. En teori är att man skulle ha använt masken som en symbol för någon gud, t.ex. Oden, inom asatron. I så fall skulle den vara det första beviset på dyrkan av Oden i "Sverige".
Namnet (1277 Helghawie) kan komma från en gård. Förleden är helig och vi, 'offerplats, kultplats.[12]
Befolkningsutvecklingen i Hellvi socken 1780–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1780 | 328 | |||
1790 | 323 | |||
1800 | 345 | |||
1810 | 352 | |||
1820 | 362 | |||
1830 | 426 | |||
1840 | 509 | |||
1850 | 603 | |||
1860 | 595 | |||
1870 | 619 | |||
1880 | 529 | |||
1890 | 456 | |||
1900 | 475 | |||
1910 | 576 | |||
1920 | 690 | |||
1930 | 756 | |||
1940 | 724 | |||
1950 | 604 | |||
1960 | 444 | |||
1970 | 295 | |||
1980 | 270 | |||
1990 | 245 | |||
2000 | 211 | |||
2010 | 179 | |||
2020 | 171 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|