Henosis (grek. ἕνωσις) är ett ord för sammansmältning, förening, enhet, särskilt i klassisk grekisk tradition, i nyplatonismen och inom mystiken.[1]
I platonism, och särskilt nyplatonism, är henosis ett mål som innebär förening med det fundamentala i tillvaron: det Ena (Τὸ Ἕν), källan, eller monaden.[2]
Tanken har vidareutvecklats i Corpus Hermeticum, i kristen teologi, soteriologi och mystik och är en viktig faktor i den historiska utvecklingen av monoteismen under senantiken. Motsvarande föreställningar finns inom exempelvis indisk och buddhistisk tradition.