Hjalmar von Sydow

Hjalmar von Sydow
Född22 augusti 1862[1][2]
Växjö stadsförsamling[1][2], Sverige
Död7 mars 1932[1][2][3] (69 år)
Norr Mälarstrand 24[4][3][5]
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7][8]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[9][10], polisintendent[1][11]
Befattning
Förstakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1916–1919)[9][10]
Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1919–1921)[9]
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1922–1932)[9]
Politiskt parti
Första kammarens nationella parti[2]
MakaRuth Maria Albertina Schwartz[10][11][2]
BarnFredrik von Sydow (f. 1908)[2]
Marianne von Sydow (f. 1916)[2]
FöräldrarFredrik von Sydow[2]
SläktingarErnst von Sydow (syskon)
Hugo von Sydow (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata
Hjalmar von Sydows gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Adolf Hjalmar von Sydow, född 22 augusti 1862 i Växjö, död 7 mars 1932 i Stockholm (mördad), var en svensk jurist och politiker.

Liv och verk

[redigera | redigera wikitext]

von Sydow var son till häradshövdingen Johan Fredrik von Sydow (1826–1885) och Ida Alexia Elisabeth Edgren (1829–1909) samt yngre bror till häradshövdingarna Ernst von Sydow (1859–1930) och Hugo von Sydow (1861–1930). Han gifte sig 1900 med Ruth Maria Albertina Schwartz (1875–1926).

Efter studentexamen vid Katedralskolan i Lund 1880 inskrevs von Sydow samma år vid Lunds universitet där han avlade juris kandidatexamen 1886. Han var därefter auskultant i Skånska hovrätten och biträde i Torna och Bara domsaga innan han 1889 utnämndes till vice häradshövding.

Samma år vann von Sydow inträde till Överståthållareämbetet för polisärenden, varpå han avancerade inom polisen. Bland annat var han tillförordnad polismästare 1898–1899. Från 1907 blev han ordförande och verkställande direktör i Svenska Arbetsgivareföreningen, för att 1931 trappa ner värvet till rådgivare. I stället blev von Sydow ledamot av Statens industrikommission, Arbetsrådet och Arbetsdomstolen och ledamot av flera internationella socialpolitiska delegationer.

von Sydow var från 1916 ledamot av första kammaren, av lagutskottet från 1919 och var detta utskotts vice ordförande 1920. Han blev riddare av Vasaorden 1901.

von Sydow mördades den 7 mars 1932 tillsammans med två anställda i hemmet i Stockholm. Den trolige gärningsmannen var von Sydows son, den 23-årige juridikstudenten Fredrik von Sydow.[12][13]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Om Stockholms rättskipning, polis och fångvård (Stockholm 1897)
  • Öfversikt af stadsfiskalernas i Stockholm ställning från äldsta till närvarande tid (Stockholm 1897)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 35039, läst: 4 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 177, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfsdA, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kungsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0011/F I/20 (1930-1935), bildid: 00026757_00103, sida 102, död- och begravningsbok, s. 102, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/20 SE/SSA/0011/F I/20, läs onlineläs online, läst: 26 juni 2023, ”47,(Mars),7,1,,von Sydow, Adolf Hjalmar Direktör och v. Häradshövding, ... 24 Norr Mälarstrand...Krosskador i huvudet.. Homicidium”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 35039, läst: 4 februari 2022, ”De tragiska omständigheterna blev mycket uppmärksammade. Motiven och detaljerna har förblivit oklara, men det mesta talar för att sonen Fredrik slog ihjäl fadern i bostaden med ett tillhygge. Han mördade då även kokerskan Karolina Herou och husan Ebba Hamn. Kort därefter tog han hustruns och sitt eget liv.”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Helena Henschen, I skuggan av ett brott, 2004, läs online, läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ von Sydow, ADOLF HJALMAR, Svenskagravar.se, läs online, läst: 1 maj 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sten nr 634 – Hjalmar von Sydow, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 27 april 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Gravstensinventeringen: 505786?pid=1, läst: 1 maj 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfsdA, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 35039, läst: 5 februari 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 februari 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ Anders Frigell, von Sydowmordens gåta Uppsala, 2004.
  13. ^ Ahrenberg, Sixten; Bernhardsson Carl Olof (1951). Polisen lägger pussel. Stockholm. sid. 343-350. Libris 1263588 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Ahrenberg, Sixten; Bernhardsson Carl Olof (1951). Polisen lägger pussel. Stockholm. sid. 343-350. Libris 1263588 
  • Albert Broomé: Studentkamraterna 1880–1905 (Stockholm 1905; biografiskt album över 1880 års avgångsstudenter vid Katedralskolan i Lund)
  • Frigell, Anders (2002). von Sydowmordens gåta (1. uppl.). Uppsala: Uppsala Publ. House. Libris 8837287. ISBN 9170052379 
  • Sveriges ointroducerade adels kalender 1941 av Tage von Gerber (Malmö 1940) sid.130-131
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 177
Auktoritetsdata