En hjärt-lungmaskin är en maskin som temporärt tar över hjärtats och lungornas funktion.
Hjärt- och lungmaskiner används ofta vid hjärtoperationer, då det är svårt, ibland omöjligt, att arbeta med ett hjärta som slår. Den som sköter maskinen kallas perfusionist.
Värmeväxlare som används för att minska metabolismen och därigenom öka säkerheten vid till exempel maskintekniska problem eller vid dåligt venåterflöde.
Venreservoar som är placerad mellan venslangen och artärpumpen fungerar som en buffertreservoar mellan ett varierande venåterflöde och ett relativt konstant pumpflöde.
Kardiotomireservoar för att filtrera bort till exempel gamla koagler, fett och kanske benfragment.
Hemofilter för att reducera blodvolymen i maskinen och för att höja hematokriten. Vid njursvikt kan till exempel kalium och slaggprodukter filtreras bort.
Mekaniska komponenter såsom pumpar, venklämma, kanyler
Övervakningssystem med ett flertal larm och monitorer
Läkemedel och vätskor som tillförs under användning av hjärt-lungmaskin
Kardioplegi är en kaliumhaltig, oftast kall, lösning som ges in i hjärtats kranskärl när aorta är avstängd. Ökningen av extracellulärt kalium förhindrar depolarisation och hjärtat stannar, oftast i diastole.
Före start av hjärt-lungmaskinen måste systemet avluftas. Då fylls slangkretsen, oftast, med klar saltlösning. Vid maskinstart blandas patientens blodvolym med saltlösningen.
Vid behov ges blodprodukter som plasma och erytrocyter.
Anestesigas ges i oxygenatorn eftersom lungorna är avstängda.
Heparin ges för att förhindra att blodet skall koagulera i systemet.
Blodflöde. Behovet av blodflöde varierar mycket beroende på bland annat ålder, kön, muskelmassa, anestesidjup, hematokrit och temperatur. Till vuxna beräknas flödet schablonmässigt till 2,4 * kroppsyta, i m²/minut. Flödet kan i viss mån verifieras med mätning av venöst syrgasinnehåll.
Blodgaser. Ambitionen är att även i hjärt-lungmaskinen försöka skapa så fysiologiska förhållanden som möjligt. Men de metaboliska förhållandena i kroppen förändras under extrakorporeal cirkulation (ECC av engelskans extracorporeal circulation, utomkroppslig blodcirkulation såsom vid hjärt-lungmaskin), mycket beroende på hypotermi.
Antikoagulation. När blod kommer i kontakt med främmande ytor startar ett antal kaskadreaktioner, som: koagulationskaskaden, komplementsystemet, fibrinolytiska systemet och kinin-kallikreinsystemet. Påtagligast och mest konkret är koagulationskaskaden. Därför måste antikoagulationsbehandling ges i samband med ECC.
Kvalitet och säkerhet är viktigt och prioriteras högt av såväl perfusionister som industri. Både hjärt-lungmaskiner och engångsmaterial håller en mycket hög prestanda. Perfusionistutbildning och auktorisation och certifiering av perfusionister har bidragit till god kompetens i perfusionistkåren. Men trots detta kan tillbud och incidenter uppstå. Exempel på sådana tillbud är: